Lärarutbildningen.

Kärnämnen

Danmark	Sverige	Norge
Atom, kärn och partikelfysik
4) Atom- og kernefysik Atomers og atomkerners bestanddele. Atomers emission og absorption af fotoner. Radioaktive henfald. Henfaldsloven. Aktivitet. Eksempler på kernereaktioner, herunder fission og fusion. Ioniserende stråling og strålehygiejne.	Materiens, atomens och atomkärnans struktur Stark, svag, elektromagnetisk och gravitationell växelverkan. Absorption och emission av strålning, Fotonmodellen för synligt ljus Materiens, atomens och atomkärnans struktur Stark, svag, elektromagnetisk och gravitationell växelverkan Absorption och emission av strålning Energikvantisering Våg-partikeldualitet Kärnomvandlingar Joniserande strålning Stråldos	Elevene skal ha grunnleggende kunnskaper om sentrale deler av atom- og kjernefysikken 6a kunne gjøre rede for framveksten av forskjellige atom-modeller og kunne gjøre enkle beregninger med Bohrs atommodell 6b kunne gjøre rede for emisjons- og absorpsjonspektere 6c kjenne til hovedklassene av elementærpartikler og de fire grunnleggende vekselvirkningene 6d kunne bruke Einsteins likning E=mc2 og bevaringslovene for ladning og nukleontall i enkle kjernereaksjoner 6e kunne gjøre rede for radioaktive serier, fusjon og fisjon
Värmelära / termodynamik
Energiforhold ved fasenædring, tempera-turændring og rumfangsændring. Varmelærens ferste hovedsetning. Tilstandsligningen for ideale gasser.	Termodynamikens första och andra huvudsats Temperatur Värme och inre energi Fasomvandlingar Energikvalitet	Elevene skal ha kjennskap til sentrale deler av termofysikken 7a kjenne til varmekapasitet, smelte- og fordampningsvarme og kunne gjøre enkle energi-beregninger i forbindelse med temperaturendringer og faseoverganger 7b kunne gjøre beregninger med termofysikkens 1. lov og ha kjennskap til noen konsekvenser av termofysikkens 2. lov 7c ha kjennskap til trykk i gasser og væsker og kunne gjøre rede for oppdrift 7d kunne gjøre beregninger med tilstandslikningen (pV/T) =k
Energi
		Elevene skal ha grunnleggende kunnskaper om ulike former for energi og energioverføringer 8a kunne gjøre beregninger med mekanisk, termisk og elektrisk energi og effekt 8b kunne gi eksempler på tilgjengelig teknologi til utnytting av ulike energikilder sett i et miljøperspektiv
Ellära / Elektromagnetism
Elektriske kredsløb Kredsløb med linæere komponenter bladning, strømstyrke, spændingsfald, resistans, elektromotorisk kraft, elektrisk energi og effekt. Eksempler på ikke-linære komponenter.	Elektriska krafter på laddade partiklar Elektriska fält Elektrisk energi och effekt Likströmskretsar Elektriska och magnetiska fält Kraftverkan på laddade partiklar i dessa fält Induktion och växelströmskretsar Elektrisk energi och effekt	Elevene skal ha grunnleggende kunnskaper om begreper og lover i elektrisitetslæren 5a kjenne til begrepet elektrisk ladning 5b kunne beregne strømmer og spenninger i likestrømskretser som består av enkle serie- og parallellkoblinger der spenningskilden kan ha indre resistans 5c kunne tegne, tolke og bruke koblingsskjemaer 5d kunne tegne og tolke strøm, spenning-grafer Elevene skal ha kunnskaper om ulike typer felt 3a kunne gjøre rede for og gjøre beregninger med kraft, feltstyrke og energi i homogene elektriske felt, i felt rundt ladde partikler og i gravitasjonsfelt 3b kunne gi en kvalitativ beskrivelse av magnetisk felt rundt permanente magneter og elektriske ledere 3c kunne gjøre rede for og gjøre beregninger med magnetisk flukstetthet og kraft på ladde partikler og strømførende ledere i homogene magnetfelt 3d kunne gjøre rede for induksjon og ha kjennskap til hvordan induksjon utnyttes i generator og transformator 3e kunne bruke Faradays induksjonslov:e = -dF/dt 3f kjenne til enkel vekselsstrømsgenerator : e = e0sin t 3g ha kjennskap til fenomenet nordlys
Optik, Vågrörelser
Bø1ger Bølgers udbredelse og interferens, herunder begreberne, periode, frekvens, amplitude, bø1gelengde og hastighed. Spejling og brydning. Lyd. Lys og røntgenstråling. Spektre. Optisk gitter.	Optisk avbildning och fotometri ingår i kursen. Studiet av optisk av- bildning motiveras av anknytningen till vårt seende, användningen av glasögon, kamera, kikare och andra optiska instrument. Mätningar på arbetsmiljön motiverar studiet av belysning och andra fotometriska grundbegrepp. Ljusets reflexion och brytning Optisk avbildning Belysning Harmonisk svängning Resonans Mekanisk och elektromagnetisk vågrörelse Reflexion, brytning och böjning Polarisation Interferens Ljudintesitet	Elevene skal ha grunnleggende kunnskaper om noen sentrale sider ved lys og bølger 4a kunne bruke loven om refleksjon og brytningsloven på generell form 4b kjenne til lysets fargespredning 4c kunne gjøre rede for interferens og kunne gjøre beregninger med likningen d sin q = nl ) 4d kunne gjøre rede for bølge- og partikkelmodeller for lys og kjenne til eksperimenter som støtter disse modellene, sett i et historisk perspektiv
Mekanik
5) Mekanik. Lineær bevegelse med konstant hastighed og med konstant acceleration. Kraft, arbejde og effekt. Newtons love. Mekanisk energi	Likformig och accelererad linjär rörelse Kraft och tryck Arbete, energi och effekt Rörelsemängd och impuls Kaströrelse Centralrörelse Massa-energiekvivalens	Elevene skal ha grunnleggende kunnskaper om krefter på vektorform og bevegelser i planet 4a kunne bruke Newtons lover på skråplan, i gravitasjonsfelt, elektriske felt og i magnetiske felt 4b kunne gjøre rede for akselerasjon og krefter i krumme baner og kunne gjøre beregninger for sirkelbevegelse med konstant banefart og i øverste og nederste punkt i vertikal sirkelbevegelse 4c kunne bruke loven for bevaring av bevegelsesmengde
Kvantfysik
	Stark, svag, elektromagnetisk och gravitationell växelverkan Energikvantisering Våg-partikeldualitet	Elevene skal kjenne til noen fenomener som først fikk sin forklaring etter framveksten av kvantefysikken 6a kjenne til eksperimentell bakgrunn for fotoelektrisk effekt og kunne gjøre rede for Einsteins forklaring 6b kunne gjøre beregninger med Einsteins fotoelektriske ligning og kjenne til praktisk bruk av fotoelektrisk effekt 6c kunne gjøre rede for røntgenrørets virkemåte og ha kjennskap til praktisk bruk av røntgenstråling 6d ha kjennskap til bremsestråling og karakteristisk stråling og kunne gjøre beregninger med bølgelengder og energi 6e kunne gjøre rede for pardanning og annihilering
Relativitetsteori
	Massa-energiekvivalens	Elevene skal ha kjennskap til Einsteins spesielle relativitetsteori og kjenne noen konsekvenser av denne 5a kjenne til Einsteins postulater, og kunne gjøre rede for hvilke konsekvenser disse har for forståelsen av samtidighet og tid 5b kunne bruke de relativistiske uttrykkene for tid, bevegelsesmengde og energi
Astrofysik
		Elevene skal kjenne til noen hovedtrekk i astrofysikk 7a ha kjennskap til metoder for beregning av stjerners overflatetemperatur og avstander i verdensrommet 7b ha kjennskap til hvordan observasjon og analyse av stråling gir oss kunnskap om stjerner og galakser 7c ha kjennskap til Hertzspung-Russell diagrammet 7d ha kjennskap til hovedtrekkene i stjerners utvikling og dannelsen av de forskjellige grunnstoffer 7e ha kjennskap til noen hovedtrekk av standardmodellen for universets utvikling og noen sterke og svake sider ved modellen
Helhetssyn
1. Formålet med undervisningen er at eleverne opnår omverdensforståelse og viden om det naturvidenskabelige verdensbillede, at eleverne opnår indsigt i fysiske principper og metoder, der danner grundlag for vor tids teknik, og at eleverne opnår fortrolighed med fysisk tankegang og metode at eleverne skal opnå forståelse af centrale områder af den klassiske og den moderne fysik. Eleverne skal blive i stand til at anvende fysiske principper og metoder på udvalgte områder af den materielle omverden. 1 Dimensionerne er: Den nære omverden. Eleverne skal opnå forståelse af, at fænomener i den nære omverden kan forklares på fysisk grundlag. Fysikkens verdensbillede. Eleverne skal opnå et indtryk af fysikken som en sammenhængende naturbeskrivelse. Fysikken i historisk og filosofisk belysning. Eleverne skal få kendskab til dele af fysikkens historie og få et indtryk af fysik som erkendelsesform.	Kunskaper i fysik utgör grunden för vår naturvetenskapliga världsbild. De olika kunskapsområdena bidrar till vår nuvarande världsbild och belyser frågor som fysiker och astronomer försöker finna svaren på. Gränsdragningen mellan fysik och metafysik är viktig för att klargöra vilken typ av frågor fysiken kan ge svar på och vilka frågor den inte kan besvara. Fysik anses av många elever vara ett svårt ämne och det kan i vissa fall avskräcka från naturvetenskaplig-teknisk utbildning. Elever, framför allt flickor, ifrågasätter också värdet av fysikkunskaper och blir därmed mindre motiverade för studierna. Motivationen för studier i fysik kan öka om undervisningen innehåller verklighetsnära anknytningar som hämtas från vardagslivet och från olika tillämpningar inom industri, medicin och kommunikation. Målet för kursen är att eleven tillägnar sig kunskaper om fysikens grundläggande begrepp, erfarenhetslagar, modeller och tillämpningar inom kunskapsområdena såsom de beskrivs av följande centrala begrepp och teorier. kunna definiera och förklara införda begrepp, storheter och modeller samt redogöra för och i beräkningar utnyttja sambanden mellan dessa, kunna tillämpa fysikens modeller, begrepp och erfarenhetslagar för att beskriva och analysera iakttagelser i omvärlden, kunna beskriva hur de olika kunskapsområdena bidrar till den naturvetenskapliga världsbilden s	I dag kan vi se en to-sidighet i fysikkfaget. For det første gir fysikken grunnlag for dannelse av det verdensbildet vi har, for det andre danner fysikken grunnlag for andre fag, noe som gir seg utslag i f.eks. teknologi. Elevene skal ha kunnskaper om bruk av modeller, hypoteser og teorier i fysikken. De skal også kjenne eksempler på vekselvirkningen mellom fysikk og samfunn før og nå og kunne sette fysikk inn i en historisk sammenheng 1a ha oversikt over og kunne bruke fysikkens fundamentale begreper og lover 1b kjenne eksempler på bruk av modeller og hvordan de blir brukt til å beskrive ulike fenomener 1c kjenne hypotesebegrepet og hvordan hypoteser kan styrkes, modifiseres eller forkastes 1d kunne gi eksempler på sammenhenger mellom fysikk og hverdagsliv 1e kunne gi eksempler på sammenhenger mellom fysikk og teknologiskutvikling 1f ha kjennskap til noen viktige epoker i fysikkens historie og kunne gjøre rede for hvordan ny kunnskap og nye teorier har endret vårt verdensbilde 1h kjenne til etiske problemstillinger som reises i faget
Experiment
Endvidere skal eleveme opnå færdighed i at tilrettelegge, udfore og beskrive fysiske målinger. De skal beherske et kernestof så godt, at de kan foretage overvejelser og beregninger i tilknytning til både kendte og nye problemstillinger. Eksperimentelt arbejde skal have en fremtredende plads, og det fysiske eksperiments kvantitative natur skal fremheves. Det eksperimentelle arbejde, som eleverne selv udforer og efterbehandler i rapporter skal have et samlet omfang svarende til ca. 40 lektioner. Den ene halvdel af tiden bruges til elevøvelser, hvorom eleverne selvstaendigt skriver rapport. Den anden halvdel bruges til to sammenhængende eksperimentelle forløb, hvor arbejdet efterbehandles i form af grupperapporter. Hver elev skal udarbejde 12 rapporter a 3-7 sider (eksklusiv bilag). Endvidere skal der udarbejdes 2 grupperapporter, der i arbejdsbyrde svarer til 1 rapport pr. elev.	Fysikstudierna ger eleverna naturliga tillfällen att använda sitt språk i tal och skrift för att beskriva och analysera naturvetenskapliga begrepp och samband. De lär sig på detta sätt fysikens terminologi och får språkligt bearbeta sin kunskap. Förmågan att skriva tränas genom att eleverna får skriva rapporter och laborationsredogörelser. Genom fördjupade studier inom något av fysikens kunskapsområden får eleverna vidgad erfarenhet av samspelet mellan experiment och teori. Fördjupningen ger också tillfälle till utveckling och förfining av någon matematisk modell. En sådan studiesituation förbereder eleverna för högskolans studievillkor. Kursen skall ha en experimentell inriktning och omfatta både självständigt experimentellt arbete och lärarledda lektioner. kunna hantera de vanligaste mätinstrumenten, genomföra enkla experimentella undersökningar samt skriftligt redovisa och tolka erhållna resultat muntligt och	kunne utføre eksperimenter innen ulike områder av faget kunne foreslå og utføre egne eksperimenter kunne bruke ulike måleinstrumenter, herunder IT-utstyr ved registrering og analyse kunne observere, tolke måleresultater og presentere måleresultater på ulike måter kunne vurdere usikkerhet og feilkilder og gjøre enkle usikkerhetsberegninger kjenne til faremomenter ved eksperimentelt arbeid s
Miljö
	Energi och energiomvandlingar intar en central plats i fysikkursen. Studierna inom detta område bör behandla energiförsörjningen i samhället och de miljöaspekter som hör ihop med denna. Fysiken skall ge eleverna faktakunskaper som grund för egna ställningstaganden i dessa frågor. kunna beskriva hur fysikens modeller kan användas inom olika tillämpningsområden samt för mätning och kontroll av viktiga storheter i vår livsmiljö	Forskning og teknikk har i dag gitt oss økt levestandard, men også gitt oss mulighet til å ødelegge miljøet her på jorden og drepe alt liv. Solide kunnskaper i fysikk er viktig både for å oppdage når noe er galt og for å være i stand til å se at det er nødvendig å gripe inn. Derfor er det ikke bare ingeniører og forskere som trenger kunnskaper i fysikk. Det er minst like viktig med gode kunnskaper hos alle som er med på å ta avgjørelser som påvirker vår tilværelse og vårt miljø. Det samfunnet vi lever i er blitt komplisert, derfor blir fysikkfaget stadig viktigere for å forstå mer av samfunnet. 1g kunne gi eksempler på hvordan kunnskaper i fysikk kan være viktig for å forstå og kunne arbeide konstruktivt med miljøproblemer
Teknik och samhälle
Eleverne skal blive i stand til at formulere sig mundtligt og skriftligt om fysiske emner, og de skal blive i stand til at bearbejde og vurdere information om teknisk og naturvidenskabeligt prægede problemstillinger med relevans for kultur- og samfundsliv samt relevans for miljø og teknologi. Eleverne skal opnå kendskab til konkrete anvendelser af fysikkens resultater og metoder inden for teknik. Eleverne skal få indblik i, at fremskridt inden for fvsikken er nært förbundet med den samfundsmæssige og teknologiske udvikling.		kjenne til eksempler på fysikkens betydning i dagliglivet og for den teknologiske utviklingen

Tel 772 32 82, fax: 772 34 96 http://fy.chalmers.se/~f3aamp/lektor/amne.html