Fysik och Matematik/Datavetenskap -
Levande Delar av Det Virtuella Universitetet

För att en sektion skall vara en levande del av ett "Virtuellt Universitet" krävs att en insikt om WWWs möjligheter genomsyrar hela verksamheten, från sektionsledning till enskilda forskare och lärare och TA-personal. Detta är inte en självklarhet ens på datorvana sektioner som Fysik och Matematik/Datavetenskap! För att uppnå detta krävs att WWW inte uppfattas som ett självändamål utan som ett verktyg för att lösa problem vi har och för att förbättra kvaliten i verksamheten. Eftersom MD- och F-sektionens lärare också i stor utsträckning är forskare, är det viktigt man når ut till de olika forskningsgrupperna.

Vi presenterar här en plan för att dels sprida kunskapen om WWW, dels genom några konkreta delprojekt skapa goda exempel som förebild, där WWW skulle kunna bidra till utvecklingen av en gemensam "kultur" kring hur man undervisar olika ämnen och introducerar olika moment. Ett delprojekt riktas speciellt mot lärarutbildningen, där de blivande lärarna får vara delaktiga i utvecklandet av WWW-baserad dokumentation av demonstrationsmaterial. Slutligen riktas ett delprojekt mot att förverkliga en "Västsvensk Virtuell Fakultet" genom att använda WWW för att knyta matematiker och fysiker vid de nya högskolorna i regionen fastare till GU/CTH.

1 WWW skall genomsyra verksamheten

Mål: Vid slutet av läsåret 96/97 skall inom varje forskningsgrupp finnas minst en person som själv har skrivit minst en "hemsida", och varje avdelning skall ha en god, aktuell WWW- presentation av sin verksamhet. Detta skall uppnås i första hand genom "De goda exemplens förebild":
  1. Se över struktur och innehåll i existerande WWW-sidor.
  2. Uppmuntra de grupper som kan förväntas ha egen kompetens att ta fram egna sidor
  3. Genom uppsökande verksamhet erbjuda övriga grupper "handpåläggning" som hjälp att uppleva hur deras "fönster mot omvärlden" ser ut och att därefter ta fram bra WWW-sidor om sin verksamhet.
  4. Vidare krävs att personer i nyckelpositioner har erforderlig kompetens för att utnyttja WWW för att hämta och sprida information. Träning, helst vid den egna arbetsplatsen, av sektionsledning, kansli, studierektorer och studievägledare, är viktig för att uppnå detta.
  5. Utveckling av rutiner för regelbunden översyn och uppdatering av sektionernas WWW-information.

Vi föreslår en samordning mellan insatser inom Matematik/datavetenskap (MD) och Fysik (F)-sektionerna. MD-studenternas WWW-sidor har fått utmärkelsen "Magellan 3-star site" och vi tror att andra instsitutioner skulle kunna ha stor nytta av att få del av kompetensen hos institutionen för datavetenskap, där majoriteten av forskarna har egna hemsidor och mycket kurs- och annan information redan idag finns på WWW. Ett samarbete mellan våra sektioner, som har relativt likartad verksamhet och många överlappande intressen, skulle öka kommunikationen mellan oss, och även koordinationen mellan olika kurser inom samma utbildningar, samt öka den regionala kopplingen. Vi inlämnar också en separat beskrivning på ett koordinerings-projekt inom det nya utbildningsprogrammet "Naturvetenskaplig Problem-lösning".

2 Kursinformation och Undervisningskultur

Mål: Vid slutet av läsåret 96/97 skall det finnas lättåtkomlig WWW information om kurser på samtliga utbildningslinjer inom sektionen. Förutom kursplaner skall länkar (i förekommande fall) finnas till ytterligare information som lärare gett till studenter, t.ex. lektionsplanering, etc. Det skall vara lätt att se till vilka kurser sådan information finns. Som hjälp för lärare som planerar egen undervisning skall det också finnas en sammanställning "på tvären", där man snabbt kan se vilka olika kurser som ges inom t.ex. mekanik på olika linjer. En sammanställning över t.ex. diagnostiska prov och annat som utarbetats av olika lärare (på papper eller papperslöst) skulle spara mycket dubbelarbete.

Kommunikation mellan kurser

Utöver den allmänna informationen som diskuteras ovan, skulle man i framtiden också önska en mera detaljerad information om vad studenter behöver kunna före kursen och vad de kan förväntas kunna efter. Detta är viktig, men ofta saknad, kunskap för lärare i andra kurser! En sådan presentation skulle kunna vara en del av kursutvärdering efter avslutad kurs! Kursnämnden skulle då vid utvärderingsmötet sammanställa en sådan beskrivning. (Kursutvärderingsrapporter för bl.a. teknisk-fysik-utbildningen finns redan idag on-line.) Detta skall provas vid utvärdering av några kurser under nästa läsår.

En relativt detaljerad presentation av vilka olika moment som genomgås under olika delar av kursen kan också underlätta samordning mellan kurser som går samtidigt. Denna information, som ofta ges till studenter, skulle kunna finnas (och finns ofta) tillgänglig på WWW. Länkar till sådana presentationer bör naturligtvis finnas i anslutning till kursbeskrivningarna ovan.

Mentorsprojekt

Som en del av strävan att göra relevant kursinformation lättåtkomlig föreslås också ett pilotprojekt där en lektor som får en ny kurs erbjuds extra tid för att sammanställa information om hur erfarna lärare planerar och undervisar i ämnet. Förutom timmar för den nye lektorn bör även ett par av de äldre lärarna få viss tid för att diskutera sin uppläggning. En didaktiker från pedagogen skulle vara en värdefull resurs i ett projekt av denna typ. Detta bör provas i liten skala med en eller två kurser där det finns lärare som skulle vara intresserade av att delta. Resultatet bör redovisas och diskuteras vid ett kollokvium och skulle kunna bilda ett naturligt forum för didaktiska diskussioner inom en sektion. Förutom att ett projekt av denna typ skulle kunna underlätta etablerandet av en gemensam "undervisningskultur" skulle det också kunna bidra till att sprida kunskapen om WWW till äldre lärare.

Att Öppna Distansundervisningen

Inom distansutbildningen har kursbrev utarbetats för de olika delkurserna inom grundutbildningen i fysik i anslutning till "Fundamental Physics" av Halliday, Resnick och Walker med utnyttjande av konferenssystemet FirstClass. Detta material kommer att läggas över på WWW, men kan behöva kompletteras för att kunna förstås mera fristående. Dessutom bör man utnyttja Hypertextens möjligheter genom länkar till kompletterande material. Kursbreven skulle kunna läsas även av personer som inte är intresserade av poäng på kursen, men som skulle vilja fördjupa sina kunskaper. Ett lättillgängligt material skulle vara en hjälp vid studievägledning. Möjligen skulle detta kunna leda till att de personer som väljer att verkligen registrera sig också i högre grad fullföljer sina studier. Materialet skulle också kunna vara till hjälp för t.ex. specialarbeten inom gymnasiet och för studenter vid de nya högskolorna i västsverige.

Övningsuppgifter med ledtrådar och lösningar

Under året har ett material av övningsuppgifter med ledtrådar och lösningar inom vågfysik utarabetats. Tidigare har material för Fasta tillståndets fysik utvecklats. Uppgifter och ledtrådar kommer att läggas ut på WWW, (lösningarna kanske lämpligen bara skall finnas tillgängliga för lärare, men utom räckhåll för studenter, så att de ändå själva måste arbeta igenom materialet?). Information om detta material skall spridas till de lärare som undervisar kurser i dessa ämnen, och deras användning och erfarenhet av materialet skall följas upp och ligga till grund för utformning av material inom andra områden.

3 Fysikdemonstrationer i lärarutbildningen

Föreläsningsdemonstrationer är stimulerande komplement till "kritfysik". Med WWW skulle man kunna skapa en lättåtkomlig bank med förslag på lämpliga demonstrationer till olika kursavsnitt. Vi föreslår att under nästa läsår kombinera utvecklingen av WWW-baserad information om tillgängligt demonstrations-material med rapportskrivning inom demonstrations-kursen för blivand grundskole-lärare. Genom att de blivande lärarna på detta sätt naturligt kommer i kontakt med WWW och lär sig producera HTML dokument skulle man öka deras förutsättningar att leva upp till läroplanens intentioner om IT is skolorna. De skulle förhoppningsvis också upptäcka vilka fantastiska möjligheter WWW erbjuder för att skräddarsy ett stimulerande undervisningsmaterial för sina elever. En bank av demonstrations-förslag kommer också att kunna vara en inspirationskälla för lärare ute i skolorna. Vi kommer i detta arbete naturligtvis även att studera existerande demonstrations-beskrivningar vid universitet utomlands.

4. Den virtuella fakulteten

Visioner har förts fram om ett västsvenskt universitet både från företrädare för Göteborgs Universitet och högskolor i regionen. De mindre och medelstora högskolorna ingår redan i ett forskningssamarbete med GU och CTH: Högskolerådet for västsvensk forskningssamverkan (HVF). Tanken med detta delprojekt är att en fysik- eller matematiklärare var som helst i regionen skall känna sig direkt delaktig i och kunna kommunicera med den stora fakulteten i området vid GU/CTH. Man skulle på detta satt kunna följa med i utvecklingen i fysik och matematik i allmänhet och föra en dialog med personer i Göteborg på ett helt annat sätt. Kompetensutvecklingen skulle kunna stärkas för lärarna ute på de nya högskolorna. Många av dessa syften kan uppnås genom utvecklandet av den ovan diskuterade gemensamma "undervisningskulturen", men kräver också träning av inblandade lärare även på de mindre högskolorna. Behoven och möjligheterna kommer att inventeras vid en kort konferens under början av hösten, finansierad av prefektgruppen vid teknikinstitutioner i västsverige och ingenjörsforum.

De flesta av matematikerna och fysikerna ute vid de nya höskolorna i regionen ingår i teknikinstitutioner. Detta innebär att de dagligen via fikasamtal, seminarier och olika diskussioner får en stor insikt i behov och egenheter inom andra ämnesområden. Detta leder ofta till spännande pedagogiska projekt, överföring av intressant kunskap och praktiska exempel som inte är lika enkelt i de stora miljöer vi har inom F och MD-sektionerna. Ett utbyggt nätverk inom regionen skulle alltså kunna innebära viktiga impulser tillbaka till våra egna sektioner från de ibland mycket spännande "tvärvetenskapliga" möten som sker ute i regionen.

5. Ämnesspecifika WWW-resurser

En genomgång och granskning av befintliga WWW resurser inom de olika ämnesområdena vore mycket värdefull. Bl. a. har NSFs superdatorcentra samlingar med utbildningsmaterial. "World Lecture Hall" har länkar till on-line kursmaterial i olika änen. En omfattande samling länkar till relevant fysikinformation finns sammanställd i TIPTOP- The Internet Pilot to Physics, där Umeå Universitet spelar en viktig roll. Diskussioner har inletts med Fysikersamfundet om en nationell koordinering av detta arbete för fysik.

Detta förslag har i preliminär form diskuterats vid ett undervisningskollokvium i fysik 2 april och med några representanter för MD-sektionen. Beräknad resursåtgång specificeras separat.

Vårt liv har förvandlats till fragment,
informationens ströbröd har ersatt
kunskapens goda, grova limpa.
Djup är vår längtan efter levande pedagoger,
oändligt vårt behov av dem som kan förklara,
binda samman och peka på farbara vägar till
en hållning att hålla ondskan stången med.
Bertil Torekull, Mars 1996
Ett genomtänkt utnyttjande av WWW skulle hjälpa oss att inte bara sprida "informationens ströbröd" utan att även få baka och dela "kunskapens goda, grova limpa" och att få tid att vara levande pedagoger!
Ann-Marie.Pendrill@fy.chalmers.se
Läs gärna hypertext-versionen av detta dokument, som innehåller många relevanta länkar:
http://fy.chalmers.se/~f3aamp/teaching/vuans.html