Bilaga 3

Jämförelse med några andra högskolor inom och utom landet

LTH

LTH har en vetenskaplig organisation baserad på fyra vetenskapsområden, vart och ett företrätt av en forskningsdekan och en forskningsnämnd. Dessa områden är Kemi/kemiteknik, Fysik/Matematik/Elektro, Maskinteknik samt Samhällsbyggnad. För grundutbildningen har man en utbildningsnämnd för varje program (11 ledamöter, varav 6 lärare). Lärarrepresentanterna utses av de institutioner som är involverade i resp. utbildning. Utbildningsnämnderna har "hög status" - normalt är en senior lärare ordförande. 18 institutioner sorterar direkt under högskoleledningen och får sina resurser från denna efter yttrande från forskningsnämnder och utbildningsnämnder. Man har infört 87 st kompetensenheter, svarande mot de tidigare professurerna. Ledarna för dessa enheter är forskningsansvariga och man diskuterar att även ge dessa ett tydligare ansvar för grundutbildningen.

KTH har sedan 1 oktober 1999 en ny organisation. Slagorden är flexibilitet, tydlighet, enkelhet samt tydligare koppling strategi-verksamhet. En övegripande fakultetsnämnd, ledd av en fakultetsdekanus, är ansvarig för all akademisk verksamhet. Man har fem utbildningsområden, Arkitektur,/lantmäteri/väg- och vatten, Data/elektro/fysik, Informationsteknik, Kemi/kemiteknik/bioteknik samt Maskin.- och materialteknik. Varje utbildningsområde leds av en dekanus och en utbildningsnämn -,ansvariga för såväl grundutbildning som forskarutbildning. Vidare finns en programansvarig för varje utbildningsprogram samt en forskarutbildningsansvarig inom varje utbildningsområde. Man har reducerat antalet institutioner till ett trettiotal och avser att driva denna utveckling längre fär att nå ett läge med "departments" av amerikansk eller engelsk typ. Institutionerna får sina medel direkt från fakultetsnämnden. Utbildningsnämnderna och dekanerna på områdesnivå hanterar inga ekonomiska resurser utan enbart akademiska frågor. Bl a fungerar de som tjänsteförslagsnämnder. Alla tillsättningar av akademiska tjänster beslutas dock i den övergripande fakultetsnämnden.

Helsingfors tekniska högskola (HUT) har ca 10.000 studeradne på grundnivå och ca 2.500 forskarstuderande. Man är organiserad i 12 departments (Dept of Automation and Systems Technology, Architecture, Eng. Physics and Math, Computer Science and Eng., Industrial Eng. and Management, Electrical and Communication Eng., Mechanical Eng., Chemical Eng., Material Science and Rock. Eng., Surveying, Civil and Environmental Eng). Man har 14 utbildningsprogram, väsentligen ett per department. De extra är Information networks och Landscape Architecture.

Imperial College har 9000 studerande på grundläggande nivå, varav 3000 i civilingenjörsutbildning. Man har starka departments med prefekter som rapporterar direkt till rektor. Man har en särkild naturvetenskaplig fakultet, med bl comuputer science. Där har man även en stark biologisk department. Fakultetsdekanerna har inte någon exekutiv roll utan ansvarar enbart för akademiska frågor. Man har stark koppling till näringslivet - många patent och spinn-off-företag.

Universitetet ca 6000 studerande på grundnivå. Man har en gemensam fakultet för science and engineering. Man är organiserad i 16 departments. Man har en Division of Engineering, med de flesta tekniska verksamheterna, utom Electronics and Electrical Engineering, som är en separat department, samt en Division of Civil and Environmental Engineering. Vidare har men naturvetenskapliga departments för Mathematics, Physics, Chemistry, Biology och Computer Science. Grundutbildningen är organiserad inom "schools", som är delvis oberoende av departments. Man arbetar med att införa ett system med mer oberoende utbildningsorganisation.