Lunds tekniska högskola (LTH)
LTH har en vetenskaplig organisation baserad påfyra vetenskapsområden, vart och ett företrätt aven forskningsdekanus och en forskningsnämnd. Dessaområden är Kemi/kemiteknik, Fysik/Matematik/Elektro,Maskinteknik samt Samhällsbyggnad. Man har nio civilingenjörsprogram, vilka har en från forskningenoberoende ställning. För varje program finns enutbildningsnämnd med 11 ledamöter, varav 6lärare. Lärarrepresentanterna utses av de institutioner somär involverade i resp. utbildning. Utbildningsnämnderna har"hög status" - normalt är en senior lärareordförande. 18 institutioner sorterar direkt underhögskoleledningen och får sina resurser från dennaefter yttrande från forskningsnämnder ochutbildningsnämnder. Man har infört 87 stkompetensenheter, svarande mot de tidigare professurerna. Ledarnaför dessa enheter är forskningsansvariga och man diskuteraratt även ge dessa ett tydligare ansvar förgrundutbildningen.

KTH
KTH har sedan 1 oktober 1999 en ny organisation. Slagordenär flexibilitet, tydlighet, enkelhet samttydligare koppling strategi-verksamhet. En övergripandefakultetsnämnd, ledd av en fakultetsdekanus, äransvarig för all akademisk verksamhet. Man har femutbildningsområden, Arkitektur/Lantmäteri/Väg-och vatten, Data/elektro/fysik, Informationsteknik,Kemi/kemiteknik/bioteknik samt Maskin- ochmaterialteknik. Varje utbildningsområde leds av endekanus och en utbildningsnämnd, vilka äransvariga för såväl grundutbildning somforskarutbildning. Vidare finns en programansvarig för varjeutbildningsprogram samt en forskarutbildningsansvarig inom varjeutbildningsområde. Man har reducerat antalet institutioner tillett trettiotal och avser att driva denna utveckling längreför att nå ett läge liknande "departments" avamerikansk eller engelsk typ. Institutionerna får sina medeldirekt från fakultetsnämnden. Utbildningsnämnderna ochdekanerna på områdesnivå hanterar inga ekonomiskaresurser utan enbart akademiska frågor; bl a fungerarutbildningsnämnderna somtjänsteförslagsnämnder. Alla tillsättningar avakademiska tjänster beslutas dock i den övergripandefakultetsnämnden.

Linköpings tekniska högskola, LiTH
Linköpings tekniska fakultet har inte någon sektionsorganisation. Man har stora institutioner (9 st) och utbildningsnämnder som beställer utbildning från deolika institutionerna enligt en utpräglad matrisorganisation. Manhar i huvudsak haft denna organisation sedan högskolans tillblivelseför drygt 25 år sedan. Organisationen innebär att studenter och lärare tillsammans med externa ledamöter har detavgörande inflytandet över utbildningen.

Organisationen har enligt uppgift fungerat bra;utbildningsnämnden tar självständigt ansvar för utbildningen och gränsöverskridande aktiviteter främjas. Nackdelar som har framhållits är tendenser till en alltför tungrodd, byråkratisk uppbyggnad, och tendens till brist på kopplingmellan grundutbildning och forskning. I mitten av 80-talet gavsmöjligheter att inrätta s k forskning- och utbildningsnämnder vidLinköpings universitet. Studenterna vid LiTH motsatte sig kraftfullt detta med motiveringen att detta skulle minska studenternas inflytande över grundutbildningen.

Uppsala universitet
Uppsala Tekniska Högskola bedriver civilingenjörsutbildning i6 program inom ramen för Uppsala Universitet, Teknisk fysik,Molekylär bioteknik, Kemiteknik, Energisystem, Informationsteknologi, Miljö- och vattenteknik samt System i teknik och samhälle. Man har därtill fyra program förhögskoleingenjörsutbildning.

Uppsala universitet införde under 1999 en ny ledningsorganisationmed fyravetenskapsområden som leds av områdesnämnder, förciv ing utbildningen dentekniskt-naturvetenskapliga områdesnämnden som för detta vetenskapsområdesammanfaller med fakultetsnämnden. Varje civilingenjörsprogramhar en programansvarig och ett programråd med lärar- och studentrepresentanter.Fakultetsnämnden tar de formella besluten kring budget, mm, efterberedningar i programråden. Dessa är således ärrådgivande, men de har ettstort reellt student- och lärarinflytande. Programrådenhanterar i principalla driftsfrågor kring utbildningsprogrammen, inklusivekvalitetsuppföljning. En gemensam planeringsgrupp förcivilingenjörsprogrammen finns, liksom ett grundutbildningsutskott somhanterar gemensamma angelägenheter förnaturvetarutbildningarna och civilingenjörsutbildningarna.

Tekniska högskolan vid Umeå universitet
Tekniska högskolan i Umeå inrättades formellt1 januari 1999 som en del av den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, men tekniska utbildningar har funnits sedan 1988, då programmetför Teknisk fysik inrättades. F. n. finns ytterligare fyracivilingenjörsutbildningar, Teknisk naturvetenskaplig kemi ochTeknisk datavetenskap (sedan 1994), Teknisk biologi (sedan 1995) samt Elektroteknik (sedan 1999) med sammanlagt 260utbildningsplatser. Vidare finns sju program för högskoleingenjörer. En teknikvetenskaplig utredning genomfördes 1998-99, vilken rekommenderade att ytterligare tre civilingenjörsprogram inrättas, nämligen i Media och datakommunikation (planerad start hösten 2002), Molekylär biofysik samt Miljöteknik, innebärande en ökning av antalet utbildningsplatser från 260 till 365. Varje utbildningsprogram leds av en programansvarig, som är oberoende av institution och ansvarar direkt under den tekniska högskolan. Programmen "tillhör" inte någon institution, och beslut tas i Tekniska högskolans styrelse. Informellt programråd finns för varje program, och planer finns att göra dessa mer formaliserade. En utbildningsledare är sammanhållande för all teknisk utbildning.

Luleå tekniska universitet (LTU)
Luleå Tekniska Universitet bedriver civilingenjörsutbildningvid totalt 13civ ing program, varav ett är en s k öppen ingång. Den tekniskafakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för grundutbildningen förcivilingenjörer och förhögskoleingenjörsutbildningen. Varjeutbildningsprogram har en programansvarig och ett programråd med lärar- och studentrepresentanter. Programrådet ochprogramansvarig hanterar deoperativa frågorna kring utbildningarna; utbildningsplaner, osv.Resurshantering ligger emellertid inte på programråden. Evnya utbildningarbeslutas i universitetsstyrelsen efter beredning i fakultetsnämnden.Linjestrukturen framhålls som viktig för LuTH i det att destarkt "nischade" utbildningarna har ett betydligt högresöktryck är de traditionella. Nyautbildningar är också på gång; ex visMedieteknik. Man diskuterar också attytterligare öka intagen till högre årskurs förstudenter med annan bakgrund än LuTH.

Helsingfors tekniska högskola (HUT)
Helsingfors tekniska högskola (HUT) har funnits i 150år som teknisk läroanstalt och 90 år som tekniskhögskola. Man har ca 10.000 studerande på grundnivå ochca 2.500 forskarstuderande. Man är organiserad i 12 departments(Dept of Automation and Systems Technology, Architecture, EngineeringPhysics and Mathematics, Computer Science and Engineering, IndustrialEngineering and Management, Electrical and Communication Engineering,Mechanical Engineering, Chemical Engineering, Material Science andRock. Engineering, Surveying, Civil and EnvironmentalEngineering). Man har 14 utbildningsprogram, väsentligenett per department. Vid departments of Computer science and Engineeringfinns även ett nyinrättat program i Informationnetworks och vid departement of Architecture även ett program iLandscape Architecture. Departementen har det ekonomiska ansvaretoch administrerar såväl forskning somgrundutbildning. Utbildningsprogrammen inleds med ett basblock om 100 p,specifikt för varje program, varefter de studerande har störrefrihet att välja inriktning. I basblocket ingår ca 10 p"soft engineering", inkl. ekonomi och miljöteknik. Dennominella studietiden är 5 år men den reella (median) f.n. ca7.5 år.

På forskningssidan är Department of Computer Scienceand Engineering och Department of Electrical and CommunicationsEngineering speciellt framträdande.

Danmarks Tekniske Universitet (DTU)
Danmarks Tekniske Universitet utbildar Civilingenjörer (5år), Diplomingenjörer (3,5 år) och har ävenforskarutbildning. Civilingenjörsutbildningen präglas av attden enskilde studenten har stora möjligheter till individuellutformning av sin utbildning efter de första två årensbaskurser i ämnen som matematik och fysik. Diplomingenjörernaskall med 2 års påbyggnad kunna ta civ ing examen.

DTU har under 90-talet genomgått stora förändringarsåväl när det gäller utbildningsinnehåll somnär det gäller beslutsstruktur ochorganisation. Multidisciplinär utformning av utbildningenframhålls som mycket viktig, och man betonar också behovetav att utveckla pedagogik och arbetsformer. Studenterna framhållersjälva framför allt två viktiga förändringar;den ena är de stora möjligheterna till valfrihet ochindividuell utformning, den andra är koncentrationen tillstörre kursblock; man läser nu 3 kurser per termin i st f somtidigare 6.

Utbildningsnämnden, bestående av 5 lärare, 5studenter och en ansvarig utbildningsledare, är det beslutandeorganet i utbildningsorganisationen. Utbildningsnämnden beslutar omnya utbildningar och kurser och har de ekonomiska resurserna, med vilkaman riktar beställningar till institutionerna. Initiativet till nyautbildningar har ofta sitt ursprung i Konsistoriet som är DTU:shögsta beslutande organ. Kopplat till Utbildningsnämnden finnsett antal grupper och beredningsorgan med ansvar för specifika,operativa frågor inom olika utbildningar.

Både lärare och studenter har stort inflytande överutbildningens utformning och innehåll vid DTU. En nackdel somframhålls är att den "demokratiska processen"ibland kan vara trög, och att utbildningsnämnden med sittstora ansvarsområde kan ha svårt att sätta sig in allafrågor man har att besluta om. Näringslivsrepresentationfinns i det övergripande organet konsistoriet (2 repr), men intealls i utbildningsnämnden eller i andra organ.

DTU har under 90-talet haft betydande problem att rekryterastudenter, och man har även tvingats genomföranedskärningar. Man har ett "öppet intag" med denbegränsningen att studenterna måste ha"mittelkaraktär" för att komma in och för attkunna genomföra utbildningen. Kvalitetsfrågan besvarasockså av att de som har en examan från DTU har ett gottrykte på marknaden och man har lätt för att fåarbete.

Imperial College, London
Imperial College, som omfattar Science, Technology andMedicine, har 9000 studerande på grundläggandenivå, varav 3000 i civilingenjörsutbildning. Man harstarka departments med prefekter som rapporterar direkt tillRektor. Man har en särkild naturvetenskaplig fakultet till vilken blComuputer Science förts. Där har man även ett stark biologiskdepartement. Departementen har en självständig ekonomiskställning. Fakulteterna har inte något ekonomiskt ansvar utanhanterar endast akademiska frågor. Fakultetsdekanerna hardärmed inte någon exekutiv roll.

Man har mycket stark forskning inom flera områden, och deflesta departmenten får vanligen högsta ranking (5*) vid deregelbundna utvärderingarna, RAE (Engineering ResearchExcercise). Centre for Biological and Medical Systems, somfrämst är inriktat mot medicinska tillämpningar, hörtill de allra främsta i världen. Department ofComputing är också mycket framstående, liksomDepartment of Electrical and Electronic Engineering.

Universitetet har stark koppling till näringslivet. Ett fytiotalspinn-off-företag har bildats, och uiversitetet har flerinternationella patent än något annat universitet iEuropa. Tillsammans med City University of London har man bildatCentre for Process Systems Engineering. som förutomforskning har uppgiften att svara för snabb technology transfer ochge assistans åt samhället.

University of Edinburgh
Universitetet har ca 6000 studerande pågrundnivå. Man har en stark fakultetsorganisation med engemensam fakultet för Science and Engineering. Dengemensamma fakulteten har lett till en stark växelverkan mellan detvå områdena. Man är organiserad i 16 departments ochhar dessutom ett antal Schools och Institutes. Man har enDivision of Engineering, med de flesta tekniska verksamheterna,utom Electronics and Electrical Engineering, som är ettseparat department, samt en Division of Civil and EnvironmentalEngineering. Vidare har man naturvetenskapliga departments förMathematics, Physics, Chemistry, Biology och ComputerScience. Fakulteten har det ekonomiska ansvaret för forskningoch utbildning, och departmentsföreståndaren rapporteraräven i dessa frågor till fakultetsdekanus. Grundutbildningenär organiserad inom "schools", som är delvis oberoende avdepartmenten. Man arbetar med att införa ett system med meroberoende utbildningsorganisation.

Även University of Edinburgh har en framståendeforskningsverksamhet, och flera department får regelbundethögsta rankingen vid RAE, såsom Department of Electronicsand Electrical Engineering, som fått flera internationellautmärkelser. Man är vidare framstående inom Civil- andEnvironmental Engineering.

MIT (http://www.mit.edu/)
Vid MIT är grundutbildningen organiserad i ett antalSchools, vilka administrerar utbildningen. Dessa är School ofArchitecture and Planning, School of Engineering, School of Humanitiesand Social Science, School of Managemant och School of Science. InomSchool of Architecture and Planning finns tre departments/program(Architecture, Media, Arts and Sciences, samt Urban Studies and Planning) ochinom School of Engineering finns 10 departments/program (Aeronautics andAstronautics, Chemical Eng., Civil and Environmental Eng., ElectricalEng. and Computer Science, Materials Science and Eng., Mechanical Eng.,Nuclear Eng., Ocean Eng., Division of Bioengineering). Forskningenär organiserad i över 200 Centers, Laboratories ochPrograms. Vid School of Engineering finns ett antalinterdisciplinära centers och program, såsom ArtificialIntelligence Lab., Biotechnology Process Eng. Center, Center forInnovation in Product Development, Center for Transportation Studies,Laboratory for Information and Decision Systems.

ETH, Zürich (http://www.ethz.ch/)
ETH:s utbildning spänner över ett brettspektrum. Utbildningarna är indelade i fyra områden,Construction and Geodesy (Architecture, Civil Eng., EnvironmentalEng., Geomatics Eng.), Engineering (Mechanical and Process Eng.,Electrical Eng., Computer Science, Materials Science, IndustrialManagement and Manufacturing), Science and Mathematics samtSystem-Oriented Science (Pharmacy, Human Movement Sciences, EarthSciences, Environmental, Sciences, Agriculture Sciences, FoodSciences, Forest Sciences). Högskolan är indelad i 17departments, vilka handhar forskning och utbildning inom 25områden.