Bilaga 2. Åke Frisk: Nuvarande beslutstruktur och organisation

Bilaga 2

Åke Frisk: Kartläggning av beslutsstruktur och organisation i sektioner/utbildningsprogram

1. Bakgrund

Uppdraget omfattar tre huvudfrågor:

Hur ser beslutsstrukturen ut vid de olika sektionerna? (Relationen mellan linjekommitté och sektionsstyrelse, mellan vicedekan (programchef) och dekan. I vilken utsträckning förekommer delegation av beslutsrätt?)
Hur är de olika grundutbildningsprogrammen administrerade? (Sammanhållande studierektor (motsv.) för respektive program.)
Vilket inflytande har lärarna? (I vilken utsträckning förekommer ämnesansvariga lärare, formellt och/eller reellt?)

Underlag för svar på ovanstående frågor har inhämtats dels genom intervjuer av dekaner och vicedekaner för grundutbildning dels genom studier av sektionsdokument av olika slag. Jag har också deltagit i ett antal möten med referensgruppen, knuten till Lindgrenska utredningen. Samtliga dekaner och vicedekaner för grundutbildning vid de nio sektionerna samt rektor vid Chalmers Lindholmen har intervjuats, totalt 23 personer vid 20 intervjuer. Vid K - respektive Miljösektionerna intervjuades dekanus och vicedekanus samtidigt, vid MD-sektionen intervjuades de två vicedekanerna för grundutbildning vid samma tillfälle. I övrigt har separata intervjuer genomförts.

Följande sammanfattning avser samtliga sektioner (motsv.) utom Miljösektionen och Chalmers Lindholmen som både organisatoriskt och verksamhetsmässigt skiljer sig från övriga. Chalmers Lindholmen är ett dotterbolag till Chalmers tekniska högskola AB vilket delvis påverkar organisationen och Miljösektionen är en immateriell sektion vars forskning och grundutbildning sker vid institutioner organiserade inom andra sektioner. Information om samtliga sektioner (motsv.) finns i minnesanteckningarna. Det bör betonas att uppdraget avser en kartläggning av beslutsstrukturer mm inom sektionerna vid Chalmers.¹

2. Sammanfattning av intervjuer (Sektionerna A, ED, F, K, M, MD, I, V)

2.1. Beslutsstruktur

Sektionsstyrelsenivån/Dekanus

Vid samtliga sektioner finns en sektionsstyrelse vars uppgifter och sammansättning är fastställda i arbetsordning för Chalmers tekniska högskola AB. Till uppgifterna hör bl a att fastställa mål för verksamheten, verksamhetsplan samt budget. Vidare ankommer det på sektionsstyrelsen att besluta om sektionens organisation. Styrelsen innehåller företrädare för lärare, studenter och anställda. Vidare finns externa ledamöter. En av dessa är styrelsens ordförande. Detta syns innebära en stark position för externa intressen. När det gäller styrelsens mandat råder dock viss oklarhet. Enligt arbetsordningen är styrelsen beslutande och "dekanus är under sektionsstyrelsen resultatansvarig ledare för verksamheten". Av intervjuerna framgår att styrelsen är beslutande vid fyra av sektionerna - F, K, M och V - i den omfattning som arbetsordningen anger och med dekanus som huvudföredragande/arbetande ledamot. Vid övriga sektioner d.v.s. A, ED , MD och I är styrelsen rådgivande till dekanus. Denna oklarhet beträffande sektionsstyrelsernas uppdrag kommenteras i ett meddelande (10/9 1999) från Stig Ekman till Ingvar Lindgren: " Det är fullständigt klart att linjeansvaret för en sektions verksamhet ligger i linjen rektor-dekanus. Statliga myndigheter kan ju dessutom ha beslutsorgan inrättade med författningsstöd. Motsvarigheter finns inte enligt aktiebolagslagen. Likafullt finns sektionsstyrelserna hos oss med avsikten att förstärka sektionernas möjligheter att utveckla strategier och inte minst samverka med det omgivande samhället. Det är också en inflytandepunkt för fakulteten och de studerande. Styrelsen är rådgivande och kontrollerande (det senare ledet glöms ibland bort). Samspelet mellan dekanus och styrelsen och även arbetsfördelningen är olika vid olika sektioner och tillåts vara olika. Föreskrifterna (som alldeles riktigt som du nämnde kan tolkas olika) finns i arbetsordning som jag sänder dig".

Samtliga dekaner framhåller sektionsstyrelsens stora betydelse i det strategiska arbetet. De externa ledamöterna utgör ett viktigt komplement till lärar-, student- och personalrepresentanter. Några dekaner, som ser styrelsen som rådgivande, framhåller att frågan om styrelsens mandat är av underordnad betydelse. Vilken roll styrelsen än har, är det inte möjligt att gå emot den i en viktig fråga.

Dekanus arbetsuppgifter anges utförligt i Chalmers arbetsordning. Där anges t ex resultatansvar för verksamheten, ansvar för ärendeberedning till sektionsstyrelsen, att fatta beslut i frågor som inte ankommer på styrelsen samt ansvar när det gäller ekonomisk förvaltning, arbetsgivarfrågor, arbetsmiljöfrågor etc. Flera dekaner bl a Göran Niklasson, Sektion F, framhåller att dekanrollen under senare år har fått en ökad inriktning på rent operativa uppgifter såsom personal-, ekonomi-, budget- och lokalfrågor vid sidan av de akademiska frågorna.

Vid de flesta sektioner finns organ för beredning av ärenden som beslutas av styrelsen eller dekanus. En sådan grupp är t ex dekanus ledningsgrupp med dekanus, prodekanus, vicedekaner och kanslichef. Samma uppgifter kan ligga på ett arbetsutskott bestående av styrelsens ordförande, dekanus samt lärarledamöter i styrelsen. En annan vanligen förekommande grupp är sektionens ledningsgrupp med dekanus och prefekter. Det kan noteras att studenterna sällan finns med i dessa beredningsorgan.

Linjekommitté (motsv.)/Vicedekanus för grundutbildningen

Som nämnts ovan ankommer det på sektionsstyrelsen att besluta om sektionens organisation. Detta har lett till en mångfald av organisationsmodeller. Nästan varje sektions organisation är unik både vad gäller beredningsorgan på ledningsnivå och inom den grundläggande utbildningen. I följande avsnitt beskrivs ledningsorganen för civilingenjörslinjerna vid Chalmers.

För samtliga utbildningslinjer utom arkitektlinjen finns en linjekommitté eller grundutbildningskommitté bestående av lärare, studenter och i vissa fall externa företrädare. Sådana finns i linjekommittéerna för D-, F-, Z-, TD- och V-programmen. Vicedekanus utses av dekanus. I de flesta linjekommittéerna (motsv.) är vicedekanus (linjeföreståndare) ordförande, dock inte alltid. Undantag utgör linjekommittéerna för D- och F-programmen samt grundutbildningskommittéerna vid K-sektionen. Vid denna, som har tre civilingenjörslinjer, leds grundutbildningskommittén för varje linje av en studierektor. De tre kommittéerna är rådgivande till vicedekanus för grundutbildningen. V-sektionen har en grundutbildningskommitté bestående av 19 ledamöter med stark representation för lärare och näringsliv.

Sektionen för arkitektur är under omorganisation. Det är inte helt klart hur grundutbildningen kommer att ledas i den nya organisationen. För närvarande ligger huvudansvaret på vicedekanus för grundutbildning, på grundutbildningskollegiet (alla lärare i grundutbildningen) samt "A-styret" bestående av vicedekanus för grundutbildning, studierektor samt studenter.

Vicedekanus och linjekommittéerna arbetar med olika starka mandat från dekanus. Den vanligaste modellen är att beslut i merparten av utbildningsfrågor är delegerade till vicedekanus och att linjekommittén (motsv.) är rådgivande. Undantag utgör linjekommittén för teknisk fysiklinjen. Här är kommittén beslutande med vicedekanus som huvudföredragande /verkställande ledamot. Allmänt syns gälla att vicedekanerna för civilingenjörsprogrammen inom M- och I-sektionerna har ett svagare mandat än övriga. Dekanerna vid M- och I-sektionerna planerar förändringar i dessa avseenden.

Lärarna och i förekommande fall de externa ledamöterna i linjekommittéerna (motsv.) utses av dekanus i samråd med vicedekanus eller genom en formell valprocedur. Det är intressant att närmare studera hur lärarrepresentationen ser ut. Det vanligaste är att den sektion som ansvarar för linjen har den största lärarrepresentationen samt att en - två lärare kommer från annan sektion. Det finns dock undantag åt båda håll. Linjekommittén för I-linjen har sju lärarplatser (inkl.vicedekanus). Dessa besätts av 2 lärare från I, 2 från MD, 2 från M och 1 från ED. I linjekommittén för D-linjen, som utgår från ED-sektionen, sitter 2 lärare från ED-sektionen och 3 från MD-sektionen. Linjekommittén för teknisk fysik (LKF) består av två lärare från F och två från MD. Tekniksektionerna saknar representation i LKF i form av ledamot men det finns en suppleantplats (M). I linjekommittén för elektrotekniklinjen är samtliga fem lärare från den egna sektionen. Detsamma gäller de tre grundutbildningskommittéerna vid K-sektionen för linjerna teknisk kemi, kemi med fysik och bioteknik. Samtliga lärare (totalt nio) kommer från den egna sektionen. I grundutbildningskommittén för V-programmet med totalt 19 ledamöter varav sex lärare (inklusive vicedakanus) finns en lärare från annan sektion.

Sektionstillhörighet för lärare i linjekommittéer inklusive vicedekanus/linjeföreståndare.
Sektion Linje Antal lärare Sekt.tillhör. f. lär./ledam.

ED Datateknik 5 2ED, 3MD

ED Elektroteknik 5 5 ED

F Teknisk fysik 4 2F, 2MD, 1M (suppl)

K Kemiteknik 3 3K

K Kemiteknik m fysik 3 3K

K Bioteknik 3 3K

M Maskinteknik 6 5M, 1I

M Aut.teknik 4 2M, 2ED

M Tek. design 4 2M, 1A, 1I

I Industr. Ek. 7 2I, 2MD, 2M, 1ED

V Väg o Vatten 6 5V, 1 (annan sektion)

**Sektionstillhörighet för lärare i linjekommittéer inklusive vicedekanus/linjeföreståndare.**
Sektion	Linje	Antal lärare	Sekt.tillhör. f. lär./ledam.
ED	Datateknik	5	2ED, 3MD
ED	Elektroteknik	5	5 ED
F	Teknisk fysik	4	2F, 2MD, 1M (suppl)
K	Kemiteknik	3	3K
K	Kemiteknik m fysik	3	3K
K	Bioteknik	3	3K
M	Maskinteknik	6	5M, 1I
M	Aut.teknik	4	2M, 2ED
M	Tek. design	4	2M, 1A, 1I
I	Industr. Ek.	7	2I, 2MD, 2M, 1ED
V	Väg o Vatten	6	5V, 1 (annan sektion)

Det är intressant att notera att två vicedekaner/linjeföreståndare i linjekommittéer kommer från "annan sektion" än den som är ansvarig för linjen. Det gäller dels D-linjens linjekommitté vars vicedekanus/linjeföreståndare kommer från MD-sektionen dels linjekommittén för Z-linjen vars vicedekanus hör hemma i ED-sektionen. I åtminstone i ett fall har utnämningen varit en aktiv åtgärd för att skapa goda samarbetsmöjligheter över sektionsgränsen mellan ED- och MD-sektionerna.

Vid en del sektioner finns beredningsorgan till linjekommittén/vicedekanus. I dessa organ är studenterna normalt representerade.

Sektionen för matematik och datavetenskap (MD) svarar inte för någon "egen" civilingenjörslinje. Ledningsorganisationen för den grundläggande utbildningen utgörs av två vicedekaner, från datalogi respektive matematik. Vicedekanerna har beslutsdelegation från dekanus. En grundutbildningsberedning bestående bl a av vicedekaner, studierektorer och studenter fungerar som rådgivande organ.

Rådgivande/ beslutande organ

Som nämnts i det föregående råder viss oklarhet om sektionsstyrelsernas ställning i beslutsprocessen. Chalmers arbetsordning uttalar att styrelsen är beslutande och anger ett antal frågor och områden som styrelsen skall svara för. Aktiebolagslagen syns begränsa möjligheterna att inrätta den typ av beslutsorgan som finns vid statliga myndigheter. Trots denna begränsning enligt aktiebolagslagen har fyra av de åtta sektioner (motsv.) som närmare studerats här beslutande sektionsstyrelse. När det gäller linjekommittéerna (motsv.) är samtliga rådgivande utom den för teknisk fysiklinjen.

Dekaner och vicedekaner som är positiva till ordningen med rådgivande organ säger att frågan om styrelsens/kommitténs mandat egentligen är av underordnad betydelse eftersom det ändå inte skulle fungera om sektionsledningen (dekanus, vicedekanus) i viktiga frågor går emot en styrelse eller kommitté som utsetts genom val eller på annat sätt. Möjligheterna till ett förtroendefullt samarbete skulle snabbt raseras. "De externa ledamöternas reaktion skulle inte låta vänta på sig".

En följd av linjekommittéernas ställning som rådgivande organ syns vara att gränsen mellan ledamot och tjänsteman i kommittéerna är oklar. I flera kommittéer anges att kanslichef eller utbildningssekreterare samt studievägledare ingår i kommittén.

2.2. Linjeadministration

Oftast finns ett kansli för administration av grundutbildningen. Kansliet på ED-sektionen kan tas som exempel. Det består av kanslichef, utbildningsledare för D-linjen, utbildnings- sekreterare för E-linjen, studievägledare samt administrativ assistent. För E-linjen finns en linjeledning bestående av vicedekanus, utbildningssekreterare, två studievägledare samt studieexpeditör. På V-sektionen ingår även pedagogiska konsulter i den grupp som under vicedekanus svarar för linjen.

Vid många sektionskanslier finns en utbildningssekreterare med breda administrativa arbetsuppgifter inom linjen. Hur viktig befattningen är framgår av den aktuella situationen på F-sektionen. Vakansen på posten som utbildningssekreterare vid sektionen har kritiserats av studenterna. "Vi är inte ens värda en utbildningssekreterare". Under linjeadministration finns i direktiven frågan om sammanhållande studierektor inom utbildningslinjerna. Som nämns ovan finns detta inom K-sektionen där ordförande för respektive grundutbildningskommitté har titeln studierektor. Vidare syns studierektor vid A-sektionen ha arbetsuppgifter som rör hela A-programmet. Lärarrepresentanterna i grundutbildningskommittén för V-linjen kommer från olika områden av V-sektionen. De fungerar som sammanhållande för området. Tanken är att göra dem till studierektorer.

2.3. Lärarinflytande

Lärarna är representerade i sektionsstyrelser och linjekommittéer. De utgör ett lärarkollegium som för diskussioner om utbildningen. Alla större förändringar leder till arbetsgrupper med starkt lärarinflytande. Vidare finns, inom flera program, s.k.inriktningsansvariga lärare. Ansvaret är oftast informellt. Den viktigaste läraruppgiften är att vara kursansvarig/ examinator. Detta innebär också, enligt fleras sätt att se, ett kollektivt ansvar för utbildningslinjerna i vid mening. Dekanus för ED-sektionen har i en PM.

"Grundutbildning på fullt allvar" formulerat ett antal axiom, satser, följdsatser och exempel.

Ett axiom: "Lärarlaget i en utbildningslinje spelar en viktig roll". Följande sats lyder: "Se till att lärarna kan helheten. Detta kan formuleras så här: För att kunna ge en bra kurs i ett linjeperspektiv (typiskt 3p av 180) måste man ha en överblick av minst 120p".

Exempel: " En mattelärare vid E-linjen skall "kunna" kursen Signaler och System som går i E3"

I den statliga högskolan har fakultetsnämnden ansvar för grundutbildningen om inte universitetet eller högskolan inrättar särskilda organ för den utbildningen. Sådana särskilda organ är t ex linjenämnder, utbildningsnämnder etc. I dessa organ skall flertalet vara lärare. Detta krav torde inte vara uppfyllt i samtliga linjekommittéer (motsv.) vid Chalmers. Jämförelsen är dock inte helt korrekt. De särskilda organen är beslutande vilket ju inte gäller om linjekommittérena, på ett undantag när.

Många intervjuade har sympati för en ordning där det finns ämnesansvariga lärare. Flera anser att det finns en sådan roll, dock inte formellt. Vid K-sektionen gäller t ex att professorerna har ett reellt ämnesansvar som dock inte är formellt fastställt. Samtidigt pekar flera på svårigheterna med ett "ämnesansvar". Dekanus vid MD-sektionen säger: "Utvecklingen har gått ifrån systemet med ämnesföreträdare. Det har tillkommit nya ämnen nya specialiteter. Befintliga stora ämnen som matematik kan inte täckas av en person. Dessutom skall man inte ta ifrån lärare ansvar. Alla skall känna ansvar från kursansvar till ansvar inom ett organ etc". A-sektionens dekanus: "Det finns ämnesansvariga lärare men frågan om ämnesansvar diskuteras och förändringar kan bli aktuella. Ämnesansvaret blir otydligt vid expansion. Ämnesfrågorna blir komplicerade när ett ämne breddas och växer".

3. Kommentarer till kartläggningen

Uppdraget som beskrivs i avsnitt 1 är uteslutande en kartläggning inom de områden som anges. Vissa av resultaten är oväntade och därför särskilt intressanta. Jag har valt att kommentera några sådana punkter. Det ligger då nära till hands att försöka göra jämförelser mellan den statliga högskolan, som är min hemvist, och Chalmers tekniska högskola AB.

Intervjuerna med dekaner och vicedekaner vid Chalmers präglas ganska mycket av synsättet att ansvaret för beslut rörande verksamheten bör ligga på individer — på ledare som dekanus och vicedekanus - snarare än på kollektiva beslutsorgan av olika slag.

Sektionsstyrelserna vid Chalmers har en mycket ambitiös sammansättning med företrädare för lärare, studenter, personal och externa intressen. De senare tillför Chalmers kvalificerad extern expertis på ca 30 personer från närningsliv och förvaltning. Det är alltid en extern representant som är ordförande. Enligt arbetsordningen vid Chalmers är dessa organ beslutande men detta är uppenbarligen en ordning som inte är förenlig med aktiebolagslagen. Inte desto mindre används sektionsstyrelsen som beslutsorgan vid hälften av de studerade sektionerna (F, K, M och V). Vid övriga (A, ED, MD och I) är den rådgivande. Vid intervjuerna med dekanerna för de sektioner som har rådgivande sektionsstyrelse framhölls att det egentligen inte spelar någon roll om styrelsen är beslutande eller rådgivande: "Det går ändå inte att gå emot styrelsen i en viktig fråga".

Min erfarenhet (från LiTH) är den motsatta. Särskilt de externa representanterna, men även lärare och studenter, är angelägna om att delta i beslutsfattandet fullt ut. Det skulle kunna föras en lång diskussion om betydelsen och behovet av representativa beslutsorgan på olika nivåer inom högskolan men det ligger utanför dessa korta kommentarer.

På utbildningslinje/programnivå är beslutsfattandet i än högre grad personbundet. Linjeföreståndaren beslutar på delegation från dekanus. Linjekommittéerna (motsv.) är rådgivande till linjeföreståndaren. Sektion F avviker. Här är linjekommittén beslutande och linjeföreståndaren/vicedekanus huvudföredragande. Sektion A har ingen linjekommitté. Grundutbildningskollegiet med studentrepresentanter är det forum där beslut om grundutbildningen förankras. Som extern iakttagare kan man få intrycket att linjekommittéerna (motsv.) som en följd av statusen som rådgivande organ, får en oklar ställning i organisationen. Ledamotskapet syns inte alltid vara klart definierat. I flera linjekommittéer ingår tjänstemän vid sidan av lärare och studenter.

Vid LiTH finns en lång och positiv erfarenhet av externa representanter i de organ, utbildningsnämnderna, som under fakultetsnämnden är ansvariga för de olika utbildningsprogrammen. Vid Chalmers syns mindre än hälften av linjekommittéerna (motsv.) ha sådana ledamöter.

I en sektionsorganisation där dekanus beslutar på sektionsnivå och den av dekanus utsedde vicedekanus beslutar om utbildningen finns det en uppenbar risk att viktiga grupper — lärare, studenter, anställda och i förekommande fall externa ledamöter - kommer vid sidan av den process där viktiga frågor som rör kärnverksamheten beslutas.

Lärarrepresentationen i linjekommittéerna (motsv.) är en annan viktig fråga. Genom att varje utbildningslinje tillhör en sektion, som ger linjen identitet, innehållsmässigt och på annat sätt, är det naturligt att sektionens lärare är väl representerade i linjekommittén. I några fall kommer lärarna uteslutande från den sektion där linjen hör hemma. Det borde ses som en positiv åtgärd att öppna linjekommittéerna för lärare från sådana sektioner som har stora utbildningsuppdrag på linjen men också för lärare från områden/ämnen där linjen bedöms ha framtida utvecklingsmöjligheter. En mera radikal åtgärd vore att frigöra linjerna från sektionerna samt att tillskapa en robust ledningsorganisation bestående t ex av linjenämnder med tydlig beslutanderätt. Den viktiga identiteten behöver inte gå förlorad i en sådan organisation.

Högskolestyrelsen lämnar åt sektionerna att besluta om sektionens organisation under ledningsnivån. Detta har lett till en mångfald av organisationsmodeller. Nästan varje sektions organisation är unik både vad gäller beredningsorgan på ledningsnivå och inom den grundläggande utbildningen och sannolikt vald med hänsyn till verksamhetens villkor och behov. Mångfald är ofta något positivt men det kan finnas en gräns. En centralt reglerad organisation kan knappast vara önskvärd. En kompromiss mellan full frihet och central reglering kunde vara att högskolestyrelsen anger vissa ramar — t ex med den allmänna inriktning som beskrivs ovan - för grundutbildningens planeringsorganisation.

¹ Sektionsbeteckningar: Arkitektur A, Elektro- och datorteknik ED, Fysik och teknisk fysik F, Kemi K, Maskin- och farkostteknik M, Matematik och datavetenskap MD, Teknikens ekonomi och organisation I, Väg- och vattenbyggnad V;
Linjebeteckningar: Datateknik D, Elektroteknik E, Teknisk fysik F, Kemiteknik K, Kemiteknik med fysik Kf, Bioteknik Kb, Maskinteknik M, Automatiseringsteknik Z, Teknisk design TD, Industriell ekonomi I, Väg- och vattenbyggnad V;