Tekniska framsyner har gjorts tidigare i andra länder, mendetta är första gången som det görs iSverige. Projektet utgör en utmärkt utgångspunktför en analys av hur den tekniska utvecklingen ochpågående samhällsförändringar kanpåverka det framtida utbildningsstrukturen inte minst inom teknisksektor. Projektet tar inte enbart upp den förväntadeutvecklingen på rent tekniska områden utan i ännuhögre grad hur denna utveckling påverkar olikasamhällssektorer och hur samhällsutvecklingen i sin tur kanförväntas påverka den tekniska utvecklingen. Till detsenare hör exempelvis demografiska förändringarsamt ändringar i medborgarnas, speciellt ungdomars,levnadsmönster och attityder.

Den teknisk-vetenskapliga utvecklingenkräver ökad interdisciplinär samverkan

Det mest påfallande av allt det som nu sker inom teknik ochnaturvetenskap är givetvis de pågående revolutionernainom informationstekniken ochbiotekniken, och dettabär alla panelrapporterna i Teknisk Framsyn vittnesbördom. Även om detta är i grunden välkänt, frapperasman ändock av hur djupt dettatränger in i och väntas komma att prägla den framtidautvecklingen inom de mest skilda områden.

IT-utvecklingen kommeratt drastiskt förändra de flesta samhällssektorer,från sjukvård och stadsplanering till bilindustri ochhandel. Ny sensorteknikutvecklas i samspel mellan olika teknologier, och den är enförutsättning för att IT ska kunna utnyttjas påbästa sätt i olika processer.

Den nya biotekniken harstarka kopplingar till grunddisciplinerna fysik, kemi, matematik, liksomtill teknikområden, såsom materialteknik,elektronik/elektroteknik/informationsteknik, energiteknik,livsmedelsteknik och byggnadsteknik. Biosensorer och bioelektronikär exempel på nya områden som sprungit fram igränsytan mellan tidigare etablerade teknik- ochvetenskapsområden.

Den nya materialteknikenöppnar nya möjligheter att konstruera material med givnaegenskaper, även från atomär nivå.

Av största vikt för morgondagens samhälleär miljöteknik ellermiljövetenskap. Området är i sig ihög grad flerdisciplinärt och växelverkar med de flestateknikområden.

En tendens som är mycket markant i samtliga av Teknisk Framsynspanelrapporter är att den nya tekniken kräver enökad interdisciplinär samverkan och ökadflerdisciplinär kompetens — såväl inomteknikområdet som sådant som mellan tekniken och andraområden (medicin, humaniora, samhällskunskap,beteendevetenskap). T. ex. inom produktionsteknik och processteknik kommeratt krävas kunskaper inom bl. a. elektronik, sensorteknik, bioteknik,ekonomi, miljö och inte minst IT. Tillverkningsindustrin kräveräven kunskaper om samhällsutvecklingen, ombeteendemönster m m.

Det bredare samarbetet som den nya tekniken medför kommer attförändra såväl forskning som utbildning motmer flerdisciplinärt samarbete. För att skapaförutsättningar härför krävs att man inomhögskolesektorn koncentrerar resurserna och bygger upp någrakraftfulla multidisciplinära miljöer.

Det kan här vara lämpligt att citera utbildningsministernThomas Östros' debattartikel i Dagens Nyheter 2000-02-23. Efter endiskussion om grundforskning och forskarutbildning sägerministern:

Samhälleliga förändringar ledertill ökad individualisering

Det finns även andra tendenser vid sidan om de renttekniskt-vetenskapliga, som kanske kommer att få lika storinverkan på utbildningens innehåll och struktur —tendenser som delvis hänger samman med den tekniska utvecklingenmen som också har andra orsaker.De förändringar som man nu kan se framför sig vad avserarbetsmarknad, människors levnadsmönster ochattityder förväntas leda till en ökad variation i samhälletoch ökad individualisering. Detta kommer ocksåatt förändra utbildningsbehovet — kanske så attman delar upp utbildningen i flera faser i livet,omväxlande med yrkesverksamhet eller andra aktiviteter. Dettakommer att öka behovet av fort- och vidareutbildning —livslångt lärande. Mångfalden av verksamheter isamhället kommer under alla förhållanden att leda tillett mer diversifierat och individualiserat utbildningsbehov medkrav på större valfrihet för de studerande.

Flera av Teknsik Framsyns paneler betonar vikten av ökad kunskapinom gränssnittet människa-maskinoch människa-dator ochen utveckling som gör tekniken tillgänglig för allamänniskor. Utbildningspanelen (8) betonar att detta ären förutsättning för att IT ska få det genomslaginom utbildningsområdet som man hoppas på och gemöjlighet till livslångt lärande föralla. Den nya tekniken kan bli av speciellt stor betydelseför personer med olika slag av handikapp —såväl fysiska som mentala. Här kan tekniken kanske iän högre grad bidra till ökadlivskvalitet. Utbildning och forskning inom detta områdekräver omfattande samverkan mellan teknik, medicin ochbeteendevetenskap.

Vilken roll kommer speciellt civilingenjören att spela i det moderna samhället? Vad definierar en civilingenjör? Den fråganhar inget entydigt svar, och det pågår f.n. ettnationellt arbete med att försöka definieramålet med civilingenjörsutbildningen. Dettaär inte minstviktigt med hänsyn till de högskoleingenjörsutbildningarsom nu växer upp på många platser. Hur ska de tvåutbildningarna profileras i förhållande tillvarandra? Frågeställningen i sin helhet är förstor för att behandlas inom ramen för den föreliggandeutredningen, men givetvis måste man komma in på denproblematiken vid en diskussion om utbildningens organisation. Det somenligt utredningen måste karakterisera en civilingenjörär betydande bredd i kunskaperna kombinerad medspecialistkunskaper inom ett visst område. Till detta kommeren kombination av teoretiskt kunnande och teknisk färdighet. Genom sin bredd ochdjup i basala ämnen bör civilingenjören — bl. a. iförhållande till högskoleingenjören - hastörre förmåga att angripa nyaproblemställningar och nya problemområden - inte minstsådana som griper in i flera teknik- eller disciplinområden.Detta bör i än högre grad än i dag prägla denframtida arkitekt- och civilingenjörsutbildningen.

Vad sker på Chalmers?

Chalmers gör nu stora satsningar inom IT-, bio- och miljöområdena, och ett villkor för att dessa ska bliframgångsrika är att det även sker betydandesatsningar på grundutbildningen inom dessa fält. Detär en speciellt stor utmaning för Chalmers att i samarbete medGöteborgs universitet bygga upp en slagkraftig forsknings- ochutbildningsverksamhet inom det för Chalmers relativt nyaområdet bioteknik med kopplingar till olika delar avtekniken. Framgång här är en förutsättningför att Chalmers ska kunna utvecklas i riktning mot eninternationellt ledande högskola.

Inrättandet av en separatIT-högskola, gemensam för Chalmers, Göteborgs universitetoch Göteborgs stad, och med placering på Lindholmen, harnyligen beslutats. Det är angeläget attcivilingenjörsutbildningen inom detta område får enklar profilering i relation till utbildningen vid IT-högskolan.

Miljöområdet är det tredje av Chalmers stora satsningsområden. Chalmers har en lång tradition inomområdet och har sedan ett tiotal år tillbaka även ettformaliserat samarbete med Göteborgs universitet inom den för debåda lärosätena gemensamma immateriella miljösektionen. Långtgående planer finns att inrätta miljöprofiler inom de flesta civilingenjörsprogrammen.

Teknisk Framsyns utbildningspanel (nr 8) har betonat att detnuvarande högskolesystemet inte är anpassat för attmöta den nya tiden. Även andra paneler tar upp dennaproblematik. Det är sant att enbartorganisationsförändringar löser inga problem. Detkrävs mer för att uppnå önskat resultat. Åandra sidan torde det vara odiskutabelt att en god organisation är tillstor hjälp när det gäller att möta en dynamiskutveckling och atten olämplig organisation kan verka starkt hämmande — "Structure wins overstrategy". Panelen rekommenderar även att någon högskola prövar en ny struktur - Varför inte Chalmers?

Det är mot denna bakgrund som föreliggande utredning har kommittill stånd. Syftet har i första hand varit att analyseraarkitekt- och civilingenjörsutbildningens organisation, struktur ochledning vid Chalmers och har haft som mål att utifrån denna analys föreslå en struktur somär bättre anpassad än dagens att möte den nyatiden. Frågor rörande utbildningens innehålloch struktur i mer detalj, liksom frågan om dess ledningmåste diskuteras vidare, lämpligenuppdelat på några utbildningsområden. Detsammagäller frågan om grundutbildningens koppling till forskningen och forskningsorganisationen/sektionsstrukturen.

En strukturell omställning av en verksamhet medför alltid problem — personella och materiella kostnader, invanda mönster bryts,beslutsvägar ändras osv. Det går aldrig att logisktbevisa vilken struktur som är bäst lämpad för enorganisation. Detta är ytterst enbedömningsfråga, där man fårbedöma helheten och ta ställning till om mananser att de strukturella förändringarna är värdapriset. Den utredning, som här redovisas, har inte tagitställning till den frågan. I stället ärmålet att genom en analys ge ett underlag åt dem somskall göra den bedömningen.