Sammanfattning

Problemanalys

Dagens — och i ännu högre grad morgondagens— civilingenjörer och arkitekter kommer att verka i enmiljö, därfler discipliner och teknikområden intimt samverkar. Dettaställer nya krav på utbildningen — mot ökadmultidisciplinaritet i utbildningsutbudet och ökadflexibilitet och förmåga till anpassning till förändringar iomgivningen. Samtidigt sker andra omställningar i samhälletoch på arbetsmarknaden; attityder och livsmönsterförändras. Även dessa faktorer ställer nya kravpå utbildningen på olika nivåer. Tendensen ärklart mot ökad individualisering i samhället — inte minst på utbildningens område. Detta leder till kravpå ökad valfrihet och ökat behov avindividualiserad utbildning. Vidare förväntas behovetav fort- och vidareutbildning — varvad utbildning ochförvärvsarbete — att bli allt större.

Chalmers grundutbildning har enligt utredningens analys hittills ihuvudsak fungerat väl, men nuvarande system är inteanpassat för de förändringar som erfordras för attChalmers ska kunna utvecklas till en internationellt ledandehögskola. Den rådande sektionsstrukturen ochutbildningarnas starka koppling till densamma utgör enväsentligt begränsande faktor i utbildningensmodernisering. Införandet av nyautbildningar, såsom IT eller Bioteknik, medföratt flera existerande utbildningar — ofta inom olika sektioner —måste modifieras. Detta ställer stora krav påsamordning, vilket dagens Chalmersorganisation inte är specielltanpassad för. Det krävs i dag initiativ från olikahåll — inte minst från högskoleledningen —för att processen inte ska stanna upp.

Ett väsentligt problem i dagens system är att undervisning pågrundläggande nivå har en i förhållande tillforskningen låg status inom stora delar avlärar- och forskarkåren. Att höja grundutbildningensstatus tillsammans med att öka flexibilitetenoch anpassningsförmågan samt att öka studenternasvalfrihet ser utredningen som de allra viktigasteförändringsbehoven för Chalmers idagens läge. Andra viktiga frågor som utredningen identifierat är att utveckla mekanismer för förnyelse av arbetsformeroch pedagogik, att införa ett mer väldefinierat läraransvar samt att öka inflytandet på utbildningen från studenterna och från näringslivet.

Omfattande intervjuer med Chalmersstudenter har gjorts under utredningen, och deras synpunkter kan sammanfattas iföljande punkter. Chalmers bör

• utveckla former för förnyelse avutbildningen och anpassning till förändringar i omvärlden
  
• förstärka beslutsstrukturen inom utbildningen och ökateknologinflytandet
  
• frikoppla utbildningsprogrammen från sektionsstrukturen
  
• utveckla mekanismer för förnyelse av arbetsformer ochpedagogik
  
• bevara den studentsociala miljön
  
• utveckla relationen till Chalmers Lindholmen.
  

Studenternas synpunkter stämmer väl överens med demsom framkommit i utredningens analys och kan ses som en godsammanfattning av dessa.

För att Chalmers ska utvecklas till en modernhögskola föreslår utredningen att såvälgrundutbildnngens som forskningens organisation förändras. Vad gäller grundutbildningen, som behandlas i denna rapport, föreslår utredningen

• att utbildningarna sammanföres till större självständiga utbildningsområden, omfattande fleraav dagens utbildningsprogram;
• att utbildningen inleds med ett basblock om 2 år medrelativt fast studiegång; flera alternativa - mer eller mindresamordnade - studiegångar kan förekomma inom området;
• att efter basblocket följer en profileringsdel med storvalfrihet - rekommenderade studiegångar;
• att antagning normalt sker direkt till profilområde men att möjligheter till antagning till breda utbildningsområden medsuccessiva val även bör finnas; storamöjligheter att under utbildningens gång byta profil inom utbildningsområdet;möjlighet till val av profil från annatutbildningsområde (anpassat till den studerandes bakgrund);möjlighet till individuell studiegång med givna randvillkor;
• att vissa inriktningar, såsom Industriell ekonomi, Miljöteknik och Teknisk matematik, kan läsas som profiler inom samtliga utbildningsområden;
  
• att övergång till och från andra utbildningar,såsom Chalmers Lindholmen och Göteborgs universitet,underlättas.

• Breddad representation i linjekommittéerna, minst tvålärarrepresentanter från annan sektion än den nuansvariga och minsten extern representant i varje kommitté.
• Beslutanderätt åtlinjekommittéer/linjeföreståndare, inkl. förfoganderätt över de ekonomiska resurserna förresp. program.
• Dekanerna ges tillsammans med vicerektorerna ett övergripande, kollektivt ansvar för grundutbildningen.

Vid lämplig tidpunkt kan en interimistiskutbildningsorganisation inrättas, och den fortsattautredningen om utbildningens mer detaljerade organisation och innehållgörasinom denna organisation. Efter en interimsperiod tas ställning tillutbildningens fortsatta struktur och ledning.

I det fortsatta arbetet föreslår utredningen att dessutomföljande frågor speciellt beaktas:

• Förbättrade mekanismer för förnyelse avarbetsformer och pedagogik, bl. a. genom utnyttjande av modernteknik. Förbättrad pedagogikutbildning för lärarna.
• Förbättrade möjligheter för fort- ochvidareutbildning — varvad utbildning — livslångt lärande.
• Ev. införande av teknologie kandidat- och magisterexamina.
• Ökad samverkan med Göteborgs universitet, i första hand rörande IT och Bioteknik.
• Förbättrade möjligheter för övergång tilloch från utbildningar vid Chalmers Lindholmen, Göteborgs universitet och andra utbildningar.

De viktigaste konsekvenserna av den föreslagna organisationsförändringen är enligt utredningen följande:

• Införandet av större självständiga utbildningsområden bör leda till den ökadeflexibilitet i utbildningsutbudet, som omvärldsförändringarna kräver. Detta underlättarinförandet av nya interdisciplinära utbildningsprogram ochinriktningar och den nödvändiga modifieringen ochsamordningen — ev. också nedläggning — av existerandeutbildningar och inriktningar som kan bli följden.
  
• Självständigare utbildningsorganisation bör leda tillhögre status för verksamhet inomgrundutbildningen.
  
• Samordningen av näraliggande utbildningar bör leda till större valfrihet — göra det lättareför de studerande att kombinera kurser över ett störreområde och ev. byta inriktning. Större möjlighet tillindividuell studiegång. Detta bör ävenförbättra genomströmningen. (På siktbör programstruktureninom områdena kunna upplösas, vilket skulle öka flexibilitetenoch valfriheten än mer.)
  
• Samordningen av i första hand den basala utbildningenöver större områden börleda till en rationalisering och till bättreresursutnyttjande.
  
• Självständigare utbildningsorganisation leder till merdirekt inflytande påutbildningen från studenter och externa representanter.

Grundutbildningen - en strategifråga

Grundutbildningen är basen för all verksamhet vid Chalmers. Framgång här är en förutsättningför att Chalmers ska lyckas i sin strävan att utvecklas till enledande högskola. En satsning på grundutbildningen ärdärför i högsta grad strategisk. Utredningen rekommenderar attChalmers gör en väsentlig engångssatsning av strategiskamedel för att rusta upp och modernisera grundutbildningen över helafältet.