Bilaga 8

Chalmers ledning har beslutat att göra en översyn av grundutbildningens och forskningens organisation och ledning vid Chalmers och jag har fått i uppdrag att leda detta arbete (se bilaga). Frågan om grundutbildningens innehåll, struktur och ledning har länge debatterats bl a i Fakultetsrådet vid Chalmers, som förra året gav mig i uppdrag att utreda vissa frågor inom detta komplex. Detta uppdrag har av högskolans ledning utvidgats till att inkludera även forskningens (och forskarutbildningens) ledning och organisation samt kopplingen mellan grundutbildning och forskning. Vid HLG-mötet på Lökeberg den 14-15 april 1999 presenterade jag vissa inledande tankar om utredningsarbetet. Utredningen har nu tagit flera steg framåt och kommit in i ett mer produktivt skede, och jag ska här informera om det aktuella läget.

Den första fråga att ställa sig är varför det nu görs en översyn av Chalmers organisation. Vilken är målsättningen? Chalmers har som huvudmålsättning att under de närmaste åren utvecklas till en av de ledande tekniska högskolorna i världen och den pågående utredningen är ett led i att nå detta mål.

Chalmers har i dag en mycket hög teknisk och vetenskaplig kompetens över ett brett spektrum av teknikområden. En första förutsättning för att Chalmers ska nå upp till sin övergripande målsättning att bli en av de ledande tekniska högskolorna i världen - vad avser såväl grundutbildning som forskning - är att den befintliga potentialen utnyttjas på ett optimalt sätt. Det är utredningens målsättning att bidra till att detta kan realiseras.

Även om utredningsuppdraget således omfattar såväl grundutbildningens som forskningens struktur, kommer utredningen — i vart fall under det första skedet — att koncentrera sig på grundutbildningen, främst civilingenjörsutbildningen. De treåriga ingenjörsutbildningarna kommer att behandlas endast vad avser kopplingen till de längre utbildningarna.

Ett antal delmål inom denna ram har identifierats:

Vid sidan av detta huvudspår kommer utredningen att se över forskningsorganisationen, framför allt i syfte

Utredningsarbetet övervakas av en Styrgrupp, bestående av Rektor, prorektor Bo Egardt, vicerektor Said Irandoust, Fakultetsrådets ordförande Peter Jagers, Roger Johansson och Ing-Britt Svensson från Centraladministrationen samt Madeleine Söderberg från studentkåren. Ing-Britt Svensson assisterar dessutom i utredningsarbetet med att ta fram diverse bakgrundsmaterial m m.

En Referensgrupp har nu tillsatts med följande sammansättning

Gruppen har hittills sammanträtt fyra gånger. Den har bl a inlett en analys av olika utbildningslinjer - existerande och planerade - och kommer att fortsätta detta arbete under hösten.

Ola Sabel från I-sektionen har knutits till utredningen och arbetar f.n. till ca 25% med denna. Vidare har Åke Frisk, tidigare utbildningschef vid Linköpings universitet, nyligen fått ett specialuppdrag inom utredningen (se vidare nedan).

Utredningsarbetet har indelats i tre faser:

1. Inledande analys
   a) Problemanalys
   b) Omvärldsanalys
2. Konstruktion och analys av några organisationsscenarier
3. Utredningens slutfas med konstruktion och analys av en eller ett par organisationsmodeller. Slutsatser och rekommendationer.

Vissa delar av den inledande analysen är relativt tidskrävande och förväntas därför att fortsätta en bra bit in på hösten. Medan denna analys slutföres är det angeläget att nästa fas igångsätts, dvs konstruktion och analys av några olika organisationsscenarier. När scenarierna har konkretiserats, vilket förväntas ske i september, är avsikten att sektioner, studentkår och andra berörda organ ska ges tillfälle att under ett par månader (oktober, november) analysera och kommentera dessa. På basis av vad som då inkommer avser utredningen att med hjälp av referensgruppen konstruera och analysera en eller ett par organisationsmodeller, och arbetet avslutas med att utredningen drar sina slutsatser och gör sina rekommendationer.

Utredningsarbetet ska enligt det ursprungliga uppdraget vara avslutat i december 1999, men den här beskrivna uppläggningen representerar en viss ambitionshöjning, som medför att arbetet förlängs med ett par månader. Detta har accepterats av högskolans ledning. Samtidigt är förhoppningen att förankrings- och implementeringsarbetet ska gå smidigare om många medverkar i arbetet redan under utredningens gång När utredningen är klar i februari/mars nästa år, kommer den givetvis att i sin helhet gå ut på en formell remiss inom högskolan.

I. Inledande analys
Arbetet är fortfarande inne i den första fasen, dvs den inledande analysen. Denna innehåller i första hand en problemanalys: Hur ser olika kategorier på grundutbildningen i dag, lärare, studenter, sektionsledningar, avnämare? Vad fungerar väl resp mindre väl? Har man förslag till åtgärder? Ola Sabel har huvudansvaret för denna problemanalys. I den inledande fasen ingår även en omvärldsanalys med jämförande studier av svenska och utländska tekniska högskolor.

För att ge underlag för arbetet i den inledande analysen har ett antal specialuppdrag lagts ut, nämligen

1. Hur ser studenterna på utbildningen inom olika program? Vad fungerar bra/mindre bra? Vilket reellt inflytande har studenterna på utbildningens uppläggning och inriktning? (Ola Sabel)
2. Hur ser beslutsstrukturen ut inom de olika sektionerna? Vilket inflytande har lärarna? (Åke Frisk)
3. I vilken utsträckning köper sektionerna utbildning från andra sektioner? (Ing-Britt Svensson)
4. Strukturen vid andra tekniska högskolor i Sverige (Ingvar Lindgren)
5. Strukturen vid vissa utländska tekniska högskolor (Said Irandoust m fl)
6. Synpunkter från näringsliv och andra avnämarkategorier (har inletts).

Vidare kommer utredningen att initiera en analys av forskningsstrukturen vid de olika sektionerna för att bl a kartlägga var det existerar överlapp eller nära relaterade forskningsområden vid olika sektioner. Detta material kommer att utgöra underlag för diskussioner om och analys av forskningsorganisationen.

I organisationsdiskussioner är det vanligt att arbeta med olika scenarier, och utredningen planerar att utnyttja detta instrument. I ett scenario för exempelvis ett företag fastlägger man vissa yttre betingelser rörande marknad e dyl. som är relevanta för företaget i fråga men som det inte råder över. Sedan analyseras hur företaget kan tänkas utvecklas i ett antal sådana scenarier. I den pågående utredningen om Chalmers organisation kan man betrakta sektioner och institutioner som "företag", medan högskolans övergripande strategi och policy utgör de yttre förhållanden, som ingår i de olika scenarierna. Ett exempel på en scenariokonstruktion redovisas nedan.

I ett koordinatsystem med två vinkelräta axlar (se figur) avsättes på den horisontella axeln graden av samverkan över sektionsgränserna i grundutbildningen och självständighet hos programledningen och på den vertikala axeln graden av samverkan över sektionsgränserna i forskningen. Detta leder till fyra scenarier, som kortfattat beskrivs nedan.

1. A) Grundutbildningen organiseras sektionsvis. Huvudsakligen ett program per sektion. Ledningen för utbildningsprogrammet är underställd sektionsledningen, som är beslutande i alla frågor rörande utbildningsprogrammet. Programchefen/vicedekanen är underställd sektionsdekanen. Programkommitté (motsv.) är rådgivande och utan ekonomiskt ansvar.
   B) Forskningssamarbetet är koncentrerat till den egna sektionen.
   Detta är det scenario som mest liknar dagens situation vid Chalmers, även om det givetvis finns betydande inslag av de övriga scenarierna.
   
2. A) Fler tvärvetenskapliga grundutbildningsprogram involverande mer än en sektion. Varje utbildningsprogram leds av en programstyrelse (som i och för sig kan hantera flera program) och en utbildningsdekan på samma nivå som sektionsdekanerna. Programstyrelsen beslutar om utbildningens innehåll, förfogar över de ekonomiska resurserna och beställer utbildning från sektion/institution.
   B) Som i 1.
   
3. A) Som i 2.
   B) Fler intersektionella forskningsprogram, forskarskolor etc. (externt och internt finansierade), tvärvetenskapliga centra. De intersektionella programmen/centra bildar en "overlaystruktur" över den traditionella sektions/institutionsstrukturen.
   Här förligger stor parallellitet mellan utbildningsprogram och tvärvetenskapliga forskningsprogram, forskarskolor etc i det att de går på tvären mellan sektionerna/ institutionerna.
4. A) Som i 1.
   B) Som i 3.
   

Det ovanstående är endast ett exempel på en scenariokonstruktion. Man kan tänka sig många andra. En annan tänkbar axel skulle kunna vara graden av lärarinflytande från en rent kollegialt beslutande situation till en fullt utvecklad hierarkisk linjemodell. Syftet med scenarierna är att alla berörda diskuterar och analyserar sin situation och sin verksamhet under förhållanden som är någorlunda väldefinierade och gemensamma för alla. Det blir då lättare och mer meningsfullt att jämföra och analysera inkomna kommentarer.

Scenarierna testas mot ett antal kriterier av den typ som finns i utredningsdirektiven, såsom

1. Hur sker förnyelse i inom existerande utbildningsprogram vad avser vetenskapligt innehåll och pedagogisk metodik?
2. Hur skapas nya utbildningar, speciellt interdisciplinära sådana som berör fler sektioner?
3. Hur passar olika temporära projekt, multidisciplinära program, forskarskolor m m in i organisationen?
4. Är organisationen tydlig vad avser olika organs och befattningshavares ansvar och befogenheter? Hur kan lärarna utöva sitt ämnesansvar?
5. Hur kan studenterna utöva inflytande över utbildningens innehåll och uppläggning?
6. Hur sker förnyelse inom forskningen p g a inre och yttre krav? Hur administreras interdisciplinärt forskningssamarbete?
7. Hur kan representanter för näringslivet och andra samhällssektorer påverka utbildning och forskning?

Det är ytterst värdefullt för utredningen att redan på detta stadium få kommentarer till den planerade uppläggningen och ev. konkreta förslag på scenarier av det slag som diskuterats ovan. För att komma in i den planerade tidsramen (se ovan) bör dessa kommentarer vara utredningen tillhanda senast den 15 september men gärna betydligt tidigare. På basis av de kommentarer som kommer in är avsikten att utredningen konstruerar några scenarier som därefter sänds ut till sektioner och andra berörda för kommentarer.

De kommentarer som kommer in på de utvalda scenarierna utgör underlag för utredningens slutarbete i form av konstruktion och analys av en eller ett par organisationsmodeller. Slutligen drar utredningen sina slutsatser och gör sina rekommendationer i enlighet med den tidplan som redovisats ovan.

Ingvar Lindgren

Exempel på organisationsscenarier