Teknisk Framsyn är ett projekt som drivits av ett konsortium bestående av Ingenjörsvetenskapsakademien, NUTEK, Stiftelsen för Strategisk Forskning samt Sveriges Industriförbund. Projektet har nyligen avslutats, och åtta panelrapporter beskrivande utvecklingstendenser inom olika områden samt en sammanfattande syntesrapport finns nu tillgängliga på nätet, http://www.tekniskframsyn.nu.
I detta projekt har ca 150 personer av olika kategorier och med olika bakgrund under ett års tid diskuterat och analyserat utvecklingen inom de olika områdena och hur denna kan komma att påverka det svenska samhället, arbetslivet, utbildning på olika nivåer m m. Målsättningen har inte varit att försöka förutsäga framtiden utan att genom analyser av möjliga — sannolika framtidsscenarier ge individer, organisationer, myndigheter och företag underlag för sin planering och sitt beslutsfattande. Tekniska framsyner har gjorts tidigare i andra länder, men detta är första gången som det görs i Sverige. Vi har inom utredningen funnit det naturligt att utnyttja detta unika och omfattande material och ta detta som utgångspunkt för utredningen om Chalmers framtida organisation. En sammanställning gjord inom utredningen med speciell tonvikt på forskniing och utbildning redovisas nedan. Den som vill ha mer information rekommenderas att söka i källmaterialet på Teknisk Framsyns hemsida.
Panelen betonar främst den betydelse som IT-revolutionen kommer att få inom sjukvården. Patienten kommer att få avsevärt bättre tillgång till information, och mycket av sjukvården kan ske från hemmet genom direktkontakt med läkare via internet etc. Säkerhets- och integritetsfrågor måste här uppmärksammas. Ett problem är här vem som kontrollerar informationen. Vem informerar den som inte har tillgång till information över nätet?
Det andra området som drastiskt kommer att förändra sjukvården är molekylärbiologin och genetiken. Fullständig information om det mänskliga genomet kommer att ge oanade nya möjligheter till diagnos och till att finna grunden till olika sjukdomssymptom. Koppling till tekniken finns här bl a genom bioinformatiken, som är stark i Göteborg. Identifiering av sambandet gen-funktion, functional genomics, kommer att bli ett allt viktigare forskningsfält. Man räknar med att vi i framtiden kan få alltmer individualiserade läkemedel. Många sjukdomar orsakas av skador på flera gener, men man räknar med att inom 20 år i vart fall kunna bota sjukdomar som orsakas av en enstaka gen. Utvecklingen inom gentekniken leder dock till svåra etiska frågeställningar, som måste komma in i forskningen. Hur mycket information ska individen få? Vem ska äga den biologiska informationen? Ska den bli en handelsvara?
Ett annat medicinskt område med stark koppling till tekniken är den medicinska tekniken. Stora framsteg har gjorts och kommer att göras inom biomaterialvetenskapen, där Göteborg har en ledande ställning i landet. Miniatyriseringen av datorer och sensorer har lett till stora framteg inom protestekniken. Sålunda har man i Sverige nyligen lyckats med att konstruera en viljestyrd handprotes. Vidare har man lyckats ge både hörsel och syn tillbaka till personer som förlorat dessa sinnen genom att koppla artificiella hjälpmedel direkt till hjärnan. Transplantat kommer i framtiden inte att utnyttjas enbart i livsuppehållande syfte utan i allt större utsträckning för att ge förbättrad livskvalitet.
Ett tredje område som man bedömer har stor tillväxtpotential är alternativa mediciner och funktionella livsmedel (functional foods).
Även denna panel betonar den biologiska revolutionens betydelse, speciellt för livsmedels- och skogsindustrierna. Den kommer att ge helt nya möjligheter att utveckla växter till önskade egenskaper och livsmedel till enskilda människors behov. Detta i sin tur kan leda till både miljövänligare och resurssnålare produktion. Sverige har i dag en internationellt sett hög kompetens inom genetik, molekylärbiologi, cellbiologi, biokemi och strukturbiologi och bör därför med fortsatt satsning inom dessa områden kunna behålla en fortsatt ledande ställning inom de berörda industrigrenarna.
Sverige är även ledande i Europa då det gäller mat/hälsa och livsmedelssäkerhet med ett uttalat konsumentperspektiv och är även känt för utveckling av innovativa livsmedelsprodukter, functional foods. Panelen betonar även vikten av utveckling av nya produkter och material från förnyelsebara råvaror.
Panelen framhåller den ökande betydelsen av trä som byggmaterial, orsakad av såväl miljö- som trivselskäl. Man ser byggandet alltmer som projekt med utvidgat samarbete mellan arkitekt, konstruktör, byggare och kund mot mer individanpassade bostäder.
Inom skogs- och jordbruket vill man se mer användning av olika slag av sensorer i kombination med modern teknik, såsom GIS och GPS, för att öka effektiviteten. Man vill också se mer småskalighet inom skogsbruket.
Bioenergi bedöms komma att få en centralare roll i den omställning av energisystemet som måste komma mot ökad uthållighet och minskad klimatpåverkan. Sverige ligger här väl framme då det gäller såväl fasta bränslen som utveckling av etanol och biogas för fordonsdrift. Panelen betonar vikten av ökad forskning/utveckling och utbildning inom detta område.
Panelen rekommenderar att man skapar starka, breda forskningsmiljöer med kompetens inom molekylärbiologi, bioteknik, genetik, IT och materialteknik, och att man förstärker utbildningen inom den nya biologin och biotekniken. Man anser att utbildningsnivån inom livsmedelssektorn är låg och att livsmedelsforskning har låg prioritet. Man vill se ett nationellt åtgärdspaket för hela livsmedelssektorn för att höja kompetensen. Vidare vill man ha ökad stöd för innovationsverksamhet.
Panelens nyckelområden är
Den regionala strukturen, Staden, Fastighetsmarknaderna. Transportsystemen och fordonen, Makten över infrastrukturen.
Panelen betonar betydelsen av de demografiska förändringar som nu sker — omflyttning mellan stad och landsbygd samt mellan länder och regioner, och inte minst de förändringar som sker inom befolkningens åldersfördelning mot allt fler äldre. Invandringen gör Sverige till ett mer mångkulturellt samhälle. Dessa förändringar påverkar samhällsplaneringen - bl a förändrat behov av bostäder och service av olika slag. Värdeförskjutningar sker i samhället som påverkar val av bostadstyp, bostadsort och bostadsmiljö. Den urbana tillväxten förväntas att fortsätta, utvecklingen inom IT till trots.
Näringslivets strukturomvandling påverkar efterfrågan på lokaler och transporter och driver på utvecklingen inom storstadsregioner och högskoleorter. Regioner kommer totalt sett att få ökad betydelse - en utveckling som kommit längre på flera håll utomlands. I Sverige ser man en ökad betydelse speciellt för Stockholms-, Göteborgs-, Örestads- och Mälardalsregionerna. Rörligheten kommer att öka och ställer allt större krav på kommunikationerna. Man bedömer att vi kommer att lägga ned lika mycket tid på resande i framtiden, men vi reser fortare och längre.
Staden förväntas få en ännu större betydelse i framtiden som mötesplats med blandning av olika aktiviteter — boende, handel, offentlig verksamhet, kultur, nöjesliv och turism. För att staden ska vara attraktiv och funktionsduglig krävs i första hand en väl fungerande trafikapparat. Här kan den nya tekniken bidra med intelligenta fordon och intelligenta transportsystem (ITS), som drastiskt kan öka kapaciteten även i befintliga trafiksystem.
Det internationella idéflödet och det ökade internationella ägandet, speciellt inom infrastrukturen, påverkar vår syn på samhället och dess planering.
Fasighetsmarknaden håller på att förändras, så att fasighetsföretag blir mer serviceföretag med diversifierad tjänsteproduktion.
Panelens nyckelområden är
Individanpassade produkter, Leva lokalt och verka globalt, Produktion och produktutveckling som projekt, Cirkulära affärssystem, Intellektuella kapitalet.
IT-tekniken har medfört möjligheter till mer kundanpassad produktion, och det bedömer man kommer att i allt högre grad prägla morgondagens produktion. Produktion och produktutveckling kommer framgent att drivas mer i form av projekt med samarbete över företags- och nationsgränser. Företagen kommer i allt mindre grad att sälja produkter och i stället övergå till att sälja funktioner. Detta leder till slutna affärssystem och slutna resursflöden. Direkttillverkning, med bl a friformsframställning (FFF), är under snabb tillväxt. Den möjliggör mer distribuerad och kundanpassad produktion och minskar samtidigt behovet av lagerhållning. Utveckling av mer avancerade biologiska och kemiska sensorer ger nya möjligheter att styra produktionsprocessen. Den nya biotekniken ger även möjlighet till ökad användning av material av förnyelsebara råvaror.
Kunskap och kompetens måste förstärkas vad avser integration av IT och programvara i produkter och produktionssystem, modellering och simulering, sensorteknik, metoder för utveckling av komplexa system, material- och produktionsteknik samt livscykelekonomi. Det är nödvändigt med nationell kraftsamling och koncentration inom viktiga områden, som ger tillräcklig kritisk massa.
Det intellektuella kapitalet är det viktigaste konkurrensmedlet. Kompetenskraven har ökat på många områden. Den snabba utvecklingen gör att ungdomarna söker sig mer till kortare och mer återkommande utbildningar. Specialistutbildning förväntas ske i högre grad i samarbete mellan högskola och näringsliv.
Panelens nyckelområden är
Ständig uppkoppling, Den digitala assistenten, Alltmer mjukvara, Elektroniska tjänster, Ständigt lärande, Mötet teknik-biologi, Säkerhet och integritet.
Panelen utgår ifrån att hastigheten och tillgängligheten i datakommunikationen kommer att öka drastiskt i en nära framtid - "bredband åt alla". Konvergensen mellan olika medier (data/internet, telefoni, TV) kommer att förändra vårt sätt att kommunicera. Den ökande datamängden kommer att ställa krav på kvalitetskontroll, "Quality of service". Ett annat viktigt område är människa-dator-gränsnittet, t ex röststyrning. Tekniken måste anpassas till alla människor.
Den digitala assistenten avser intelligenta och adaptiva system, som automatiskt kan leta upp önskad information, assistera i elektronisk handel, fatta egna beslut beroende på yttre händelser, t ex styrning av obemannade farkoster eller övervakningsuppdrag, "smarta hus"
Utvecklingen går mot alltmer diversifierad och avancerad mjukvara i olika produkter och system. Mjukvaran kommer i allt högre utsträckning att integreras i hårdvaran. Användningen av datoriserad utrustning i ex.vis hemmet och i fordon kräver också alltmer avancerade sensorer.
Vi ser idag en starkt ökande marknad för elektroniska tjänster av olika slag, och denna tendens bedöms komma att förstärkas ytterligare i framtiden. Förutom elektronisk handel kommer detta att gälla i hög grad olika former av utbildning (se vidare panel 8).
Panelen betonar även betydelsen av hårdutvecklingen mot allt mindre komponenter, nanotekniken. Denna är av avgörande betydelse för många av de framtida tillämpningarna t ex inom medicinen och inom sensortekniken. Gränsytan IT-Biologi blir allt viktigare. Intresset ökar för att använda biomolekyler i elektroniska system, bioelektronik. Inom EU:s femte ramprogram drivs f n ett antal projekt med denna inriktning. Ett näraliggande område är biosensorer, där man även kan se en utveckling mot nano-området.
Panelen påpekar den stora brist som nu råder på högskoleutbildade inom IT-området. Man rekommenderar bl a att ett svenskt IT-universitet inrättas med inriktning mot mobila system. En annan rekommendation är att staten i samarbete med landets kommuner upphandlar bredbandstjänster till universitet och högskolor med access till gymnasier och grundskolor. IT bör införas som pedagogiskt verktyg i all utbildning. Man föreslår att myndigheter, såsom Vägverket, blir ständigt uppkopplade för att serva allmänheten. Panelen föreslår speciellt satsning på grundforskning och tillämpad forskning inom gränsområdet biologi-IT-elektronik, vilket kräver uppbyggnad av kraftfulla, multidisciplinära miljöer. Man framhåller att multidisciplinär forskning är problematisk i dagens universitetssystem, och att institutionella former inte ska få hindra utvecklingen inom nya områden.
Panelens nyckelområden är
Kunskapsintensiva produkten, Artikulera framtidens behov, Det djupa materialkunnandet, Marknads- och användarperspektiv, Entreprenörskap och infrastruktur för innovation.
Panelen anser att Sverige framför allt bör utveckla produkter och tjänster som är kunskapsintensiva. Man betonar att det är funktionen och inte varan i sig som står i fokus. Panelen har en vision att området kan medverka till målsättningen: Må bra hela livet - Nya material och kunskap om materials användning och samspel med IT och andra teknologier ger möjlighet till förbättrad livskvalitet för alla åldersgrupper till rimliga kostnader. Detta gäller bl a utformning av medicinska implantat av biokompatibla material.
Materialegenskaper kan i framtiden i stor utsträckning "skräddarsys" från atomär nivå. Egenskaper kan med hög tillförlitlighet förutses med avancerad beräkningsteknik - computer-designed materials. Man rekommenderar utbildning i Materials Science/Materials Engineering enligt internationellt mönster, där materialfysiska, kemiska och mekaniska aspekter kombineras. Kombinationen av materialteknik och halvledarteknik ger möjlighet till produkter med nya funktioner, av stor betydelse framför allt för sensortekniken.
Panelen betonar byggsektorns betydelsefulla roll som materialanvändare. Den dryga miljon bostäder som byggdes under det s k "miljonprogrammet" behöver nu renoveras. Man behöver utveckla nya byggmaterial med lång livslängd, begränsat underhåll och enkel demontering. Vidare finns stort behov av material och materialkombinationer som minskar energikonsumtionen, smarta fönster, solceller etc.
Den moderna IT-tekniken med krav på full mobilitet ställer nya krav på material, såväl på mindre storlek som ökad tålighet mot yttre påfrestningar. Konstruktion av små batterier med hög kapacitet är ett annat viktigt utvecklingsområde. För datatransmission krävs nya material för högre frekvenser och för högre effekter i kombination med hög tillförlitlighet och beständighet. Behovet av ökad minneskapacitet kräver nya materialtyper.
Panelen utgår ifrån demografiska förhållanden. År 2010 kommer 21% av befolkningen att vara mellan 60 och 80 år, 20% fler än idag. Tjänsteverksamheten kommer att dominera alltmer. Under 1998 var 80% av alla nystartade företag inom tjänstesektorn. Det sker en förskjutning av tjänster från det offentliga till det privata. Till detta kommer den ökande teknikanvändningen. 50% av hushållen i Sverige har idag tillgång till internet. Trafikvolymen fördubblas per 100 dagar.
Vi kommer att få mer intelligenta bostäder och hushållsmaskiner med olika inbyggda funktioner. Senare tids besparingar inom den offentliga sjukvården i kombination med det ökande vårdbehovet har lett till ökat behov av vård i hemmet, vilket den nya tekniken möjliggör. Volymen av privata sjukförsäkringar har ökat kraftigt. Den ökande otrygghet som människor känner har lett till att volymen av privata säkerhetstjänster ökat kraftigt liksom av olika slag av elektroniska övervakningstjänster.
Panelen räknar med att arbetsmarknaden kommer att förändras markant under det nya seklets första decennium. Gränsen mellan anställd och arbetsgivare luckras upp liksom gränsen mellan arbete och fritid. Projektanställningar under längre eller kortare tid kommer att i stor utsträckning ersätta tillsvidareanställning. Likaså förväntas gränserna mellan olika skeden i livet - utbildning, yrkesverksamhet och pension - att försvagas. Man kommer i större utsträckning att kunna arbeta hemma. Vidare kommer den finansiella sektorn att förändras. Bankernas roll minskar och riskkapitalbolagens ökar.
Fritidsaktiviteter kommer att få ökad betydelse, och den interaktiva mediatekniken spelar här stor roll. Panelen tror även på en kulturrenässans i informationsteknikens spår. Den ökande graden av arbete i hemmet kommer att öka behovet av sociala aktiviteter.
Panelen betonar vikten av livslångt lärande och att informationstekniken här ger nya möjligheter — förutsatt att den anpassas till människan (det sista inte minst viktigt!). Man delar in utbildningshistorien i tre faser, en första från grekerna till Gutenberg och en andra från Gutenberg till internet samt den tredje fas vi nu är inne i med tillgång till internet. (I maj 1999 surfade för första gången mer än 50% av alla svenskar mellan 12 och 79 år.) Det livslånga lärandet ska bidra till medborgarnas yrkesliv, samhällsengagemang och livsglädje, till företagens konkurrenskraft och till offentliga organisationers utveckling. Panelen betonar vikten av att den moderna tekniken utnyttjas i allt lärande.
När det gäller den högre utbildningen menar panelen att universiteten i dag i alltför hög grad karakteriseras av konservatism och trögrörlighet. Det akademiska lärar- och forskarsamhället värnar hårt om sin autonomi.
Panelen framhåller avslutningsvis beträffande universitetens organisation:
"Det blir allt tydligare att det krävs
förändringar i universitetens organisation och arbetssätt
för att möta den nya tiden. På ett övergripande
plan handlar det om universitetens och högskolornas
förmåga att kombinera djup och bredd. På
organisationsnivå handlar det om att slå vakt om integritet
och autonomi och samtidigt möta det omgivande samhällets krav
på öppenhet och deltagande".