5.3. Tänkbar utbildningsstruktur

Områdesindelning
I vilka områden utbildningen ev. ska indelas är en känslig fråga som föranlett många kommentarer till utredningen. Utredningen ger inte något slutligt förslag i denna fråga utan rekommenderar att denna diskuteras vidare i en andra utredningsfas. Här redovisas några tankar från utredningen i relation till figuren nedan.

A- och V-utbildningarna har ett gemensamt övergripande mål: att bygga upp det fysiska samhället och dess infrastruktur. Samtidigt har utbildningarna olika karaktär och de studerande olika bakgrund. Det ligger dock en utmaning i att utnyttja hela denna spännvidd för att skapa något nytt, och sektionerna håller på att utveckla ett samarbete för att åstadkomma detta. Utbildningarna kan inte ha engemensam bas, men de bör kunna konvergera mot något eller några gemensamma mål i slutänden, såsom exempelvis Samhällsbyggnad. En förstärkt växelverkan inom profilområden bör därför främjas. Det kan noteras att nya gränsöverskridande utbildningar såsom Urban Planning och Landscape Architecture finns vid flera utländska universitet. Liknande finns även vid svenska lärosäten, bl. a. vid Luleå tekniska universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Utbildningsprogrammet i Industriell ekonomi har inte diskuterats mer ingående inom utredningen. I förslaget ingår att utbildning med denna profil ska kunna ges inom samtliga utbildningsområden. Det finns starka önskemål om att utbildningen även ska ges som ett separat program, vilket är fullt möjligt in den föreslagna modellen. Utbildningen ingår då inte i något större utbildningsområde, men en koppling till A- och V-programmen inom det existerande AIV-samarbetet är naturlig.

M-sektionen svarar i dag för tre utbildningsprogram, varav två är av interdisciplinär typ (Automatiseringsteknik och Teknisk design). Sektionen representerar därför i stort ett utbildningsområde av den typ som utredningen för fram. Man har även gjort utbildningsprogrammen mer självständiga genom en långt driven delegation.

Bioteknik är ett viktigt framtidsområde och en lyckad satsning här är en förutsättning för att Chalmers ska lyckas i sin strävan att bli en av de ledande tekniska högskolorna i världen och kunna attrahera kvalificerade studenter och framstående forskare. Biotekniken är i dag knuten till kemisektionen, och självklart finns här starka kopplingar. Området har emellertid starka kopplingar även till Data-IT (bioinformatik), till fysik (biofysik) och till elektronik (bioelektronik). Det är viktigt att biotekniken får en sådan bredd att Chalmers hela potential kan utnyttjas i uppbyggnaden. Tillsammans med GU har Chalmers här för Sverige unika förutsättningar att åstadkomma en högklassig utbildning.

Materialtekniken är ett annat område med starka kopplingar till flera discipliner och teknikområden — kemi, fysik, maskinteknik, byggnadsteknik etc. Ett tänkbart utbildningsområde skulle kunna vara kemiteknik, bioteknik, materialteknik med kopplingar till datateknik, fysik och maskinteknik.

Området Elektroteknik har starka kopplingar till Datateknik, som i sin tur är starkt kopplat till Matematik. I detta komplex ska nu en IT-utbildning läggas in, och detta måste rimligtvis påverka de existerande utbildningarna inom området. Elektroteknik har även stark koppling till fysik. E- och F-utbildningarna har traditionellt stora överlapp vad gäller de grundläggande kurserna i matematik, fysik, mekanik och grundläggande elektroteknik, och på forskningssidan finns stark koppling framför allt genom mikroelektroniken. IT har stark koppling till de flesta andra områden och utbildningar, speciellt Automatiseringsteknik och Bioteknik, som bör kunna profileras mot denna inriktning.

Utbildningsprogrammet Teknisk fysik är här inlagt som ett separat spår utanför de större områdena. Programmet har starka kopplingar såväl till Elektroteknik/Datateknik/IT/Matematik som till kemiteknik (med fysik), materialteknik och bioteknik (biofysik). I den fortsatta planeringen som utredningen rekommenderar, bör fysik ingå i båda dessa planeringsområden. Resultatet av denna studie får avgöra hur fysikutbildningen i fortsättningen bäst bör organiseras.

Vissa ämnesinriktningar bör kunna läsas som profilområden inom samtliga utbildningsområden. Förutom Industriell ekonomi, som redan nämnts, bör detta kunna gälla Miljöteknik/vetenskap och Teknisk matematik. Detta är i stor utsträckning fallet redan idag.

Figur 3. Figuren visar en tänkbar indelning i utbildningsområden. Heldragna pilar pekar på några exempel på profiler inom området i fråga, väsentligen svarande mot dagens utbildningsprogram. Streckade pilar pekar på tänkbara profiler från annat område, som bör kunna läsas efter viss komplettering, alternativt att en specialprofil utformas för studerande från basblocket i fråga. Blocken nedtill på bilden representerar profiler som bör vara tillgängliga inom samtliga utbildningsområden. Figuren visar i första hand utbildningsstrukturen. Det mer detaljerade innehållet får fastställas efter fortsatt studium.