Strabismus Plump är inte glad
Han tycker inte om choklad
Han äter bönkompott i stället
så hans föräldrar slipper gnället
Strabismus sprutar heroin
i stället för sitt insulin
Och smakar han en coca-cigg
så känner han sig hög och pigg
Men en dag ingen cigg han får
Med tunga steg han hemåt går
Och huvudet känns som en klump
Han mår ej bra, den stackars Plump
Han känner abstinensens klor
Med bruten röst han vrålar "Mor!"
Han sliter vilt sitt glesa skägg
och krossar huv'et mot en vägg
Han sjunker samman som en klump
Nu är han död, Strabismus Plump
Sorgeligen SLUT
Skriven av Tobias Bergsten