Utf–rande:
Det material vi anv”nder
oss av ”r:
Vi placerar
resonanslÂdornas –ppning mot varandra. Sen s”tter vi en av st”mgafflarna i
sv”ngning. Vi l”gger handen p den vibrerande st”mgaffeln f–r att stoppa dess
vibrationer. Vi h–r d ett svagt ljud frÂn den andra st”mgaffeln och dess
resonanslÂda.
F–rklaring:
Vi placerar
resonanslÂdornas –ppningar mot varandra f–r att kunna –verf–ra luftens sv”ngningar
(ljudet) frÂn den ena resonanslÂdan till den andra resonanslÂdan (och dess
st”mgaffel). Detta fungerar f–r att de tv resonanslÂdorna och dess st”mgafflar
”r byggda f–r samma frekvens. N”r den ena st”mgaffeln s”tts i sv”ngning
–verf–rs sv”ngningen till den andra st”mgaffeln som d sv”nger med samma
frekvens, med hj”lp av resonanslÂdorna.
Det material vi anv”nder
oss av ”r:
Utf–rande:
Vi s”tter en st”mgaffel
i sv”ngning, d h–r vi ett svagt ljud frÂn den. D vi s”tter st”mgaffeln mot
till exempel ett bord h–rs en f–rst”rkning av ljudet. Om vi sedan s”tter
st”mgaffeln p en resonanslÂda, som ”r anpassad till st”mgaffelns frekvens, fÂr
vi ytterligare f–rst”rkning (starkare ljud).
F–rklarning:
Vi vill med denna
demonstration visa vikten av att en resonanslÂda har r”tt uppbyggnad f–r just
den frekvens den ska f–rst”rka. Bordet f–rst”rker st”mgaffelns ton, men i detta
fall ”r det inte helt anpassat f–r st”mgaffelns frekvens, resonanslÂdan ”r
b”ttre avpassad.
Utf–rande:
Det material vi anv”nder
oss av ”r:
Vi h–r ingen f–rst”rkning
av st”mgaffelns ljud d m”tglaset i tomt. Vi fyller m”tglaset mer (f”rgat)
vatten och lyssnar efter n”r vi fÂr en f–rst”rkning av ljudet.
F–rklaring:
Vi vill att luftpelaren
i m”tglaset ska fungera som en resonanslÂda f–r st”mgaffeln. H–jden p pelaren
motsvarar en fj”rdedels vÂgl”ngd. DÂ har vi i m”tglaset en buk i –ppningen och
en nod vid vattenytan, det vill s”ga en stÂende vÂg har bildats.
Utf–rande:
Det material vi anv”nder
oss av ”r:
Vi anv”nder oss an en
l”ppipa. Vi blÂser i pipan och fÂr en ton. Vi varierar l”nden p luftpelaren
inne i pipan genom att dra i tr”staven (i ena ”nden i pipan) och fÂr d olika
toner.
F–rklaring:
Beroende p hur stor
luftpelare vi fÂr inne i pipan, fÂr vi olika l”ngder p den stÂende vÂgen (en
buk och en nod). L”ngre luftpelare ger l”ngre stÂende vÂg och m–rkare ton (och
tv”rt om).
F–rklaring av grund- och –vertoner
En st”mgaffel sv”nger
endast med en frekvens, som ”r en sk grundton (se nedan).
Om vi ser till
musikinstrument har de mer ”n en frekvens. De har sk –vertoner, som ”r en
multipler av grundtonen (se nedan).
Olika instrument har
olika –vertoner, olika klangf”rg. Skillnaden i klangf”rg hos olika instrument,
g–r att vi kan urskilja vilket specifikt instrument som spelas.
N”r vi har en st”mgaffel
vars ljud ska f–rst”rkas, beh–ver resonanslÂdan bara vara anpassad f–r en
frekvens (st”mgaffelns). Om vi ist”llet beh–ver en resonanslÂda till ett
str”nginstrument, t.ex. gitarr, kr”vs det att denna ”r anpassad f–r alla
str”ngarnas frekvenser, f–r att ljudet ska lÂta bra.
VÂrat talorgan fungerar
ocks som ett instrument d”r struphuvudet ”r resonanslÂdan. Detta instrument ”r
dock mycket mer komplicerat, men bygger p samma grundprinciper som vi tagit
upp ovan.
Ljudet beror p om vi
har –ppen eller st”ngd mun, hur vi har tungan osv. źven r–sten har –vertoner
tillsammans med grundtoner, och klangf”rg. H”r ”r klangf”rgen till hj”lp f–r
att vi ska kunna skilja p olika vokaler som ligger p samma tonh–jd. Klangf”rgen
hj”lper oss ocks att identifiera vems r–sten tillh–r.