Ljudvågor och dess egenskaper

Av

Jill Boberg, Elsa Nilsson och Nirvana Kentra

 

Vi har valt att göra demonstrationer omkring ljudvågor och deras egenskaper. Som utgångspunkt för vår demonstrationsplanering har vi haft läroplanerna för fysik i grundskolan respektive gymnasiet.

I kursplanen i fysik står under rubriken;

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Eleven skall

beträffande natur och människa

(…)

- ha insikt i grunderna för ljudets utbredning, hörseln (vår kursivering) …

Detta är den enda direkta referens till vårt område. I motsvarande avsnitt för nionde skolåret står;

Eleven skall

beträffande natur och människa

(…)

- ha insikt i hur ljud skapas, utbreder sig och kan registreras (vår kursivering)

(…)

beträffande kunskapens användning

(…)

- ha inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller

(vår kursivering)…

Vidare står i kursplanen för fysik B;

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

(…)

kunna beskriva och analysera samt matematiskt behandla fysikaliska problemställningar med hjälp av adekvata storheter, begrepp och modeller (vår kursivering)

(…)

ha kunskap om elektriska och magnetiska fält, induktion, mekaniska och elektromagnetiska vågor och deras egenskaper (vår kursivering)…

Kursplanen ger stort utrymme för tolkning och egna initiativ. Dock kan man finna vissa återkommande begrepp. I vår fall återkommer den naturvetenskapliga modellen, vad den innebär och hur den tolkas. Vad det beträffar fenomenet ljud är formuleringarna få och vaga. Vi tänker oss att man kan använda ljud och ljudvågor som ett bra exempel inte bara på fenomenet i sig utan också på den naturvetenskapliga modellen. Beroende på vilken ålder man undervisar i kommer givetvis abstraktionsnivån och teoridjupet att variera men vi tror att en god fysikundervisning innehåller goda teorikunskaper redan från början.

 

För att beskriva ljud används en vågmodell. Modellen är bra eftersom den är allmängiltig, dvs. med modellens hjälp kan alla ljudens egenskaper förklaras. Modell är också tacksam eftersom alla har egna erfarenheter av vågor.

Ljudvågor är en form av mekaniska longitudinella vågor. Genom en mekanisk påverkan kan vi sätta luftmolekyler i rörelse. Vi skapar förtätningar och förtunningar i ett medium.

Experiment 1:

Materiel: metallspiral.

Syfte: Illustrera longitudinella vågor.

Spiralen dras ut till ungefär en meter. En longitudinell våg skapas genom att ge spiralen en puff på ena sidan. En puls breder därmed ut sig.

Ljudvågor utbreder sig sfäriskt runtom ljudkällan.

Experiment 2:

Materiel: OH-projektor, vanna med vatten, stämgaffel.

Syfte: Visa att ljud utbreder sig sfäriskt åt alla håll, i alla medium.

En vanna med vatten ställs på en OH-projektor. Stämgaffeln slås ann och sänks ner i vattnet. På OH-duken ses då en bild av cirkulära vågor som utbreder sig i alla riktningar runt om stämgaffeln.

 

När ljud utbreder sig sker en energiförflyttning, inte någon materiaförflyttning.

Experiment 3:

Materiel: OH-projektor, vanna med vatten, kork

Syfte: Ljud är en energiförflyttning, inte materiaförflyttning.

En vanna med vatten ställs på en OH-projektor. I mitten av vannan läggs korken. Vågor skapas genom att ett finger försiktigt förs upp och ner.

Vi kan inte höra allt ljud. T.ex. när man viftar med handen sätter man luften i rörelse. Luftdraget kanske känns men vi hör ingenting. Vårt öra kan inte uppfatta en sådan rörelse i luften. Däremot när man tar tag i en gitarrsträng och sedan släpper den känner vi inget märkbart luftdrag men vi hör ett ljud.

Varför? Vilka svängningar eller snarare hur många svängningar per sekund behövs för att vi ska höra ljudet?

För att vi ska kunna höra ljudet krävs en frekvens av 20 Hz, alltså 20 svängningar per sekund och övre gräns för vårt öras känslighet är 20 000 Hz.

Gitarrsträng är en ljudkälla som sätter luften i rörelse med korta, snabba svängningar som är nästan osynliga. Svängningarna i strängen överförs till luften runt omkring och luften börjar vibrera i samma takt. Svängningarna utbreder sig vidare via luftens hjälp till vårt öra. Först når de trumhinnan, sedan fortsätter genom mellanörat till innerörat. Där finns nervändar som är känsliga för tillräckligt snabba tryckningar. Hjärnan tolkar nervändarnas reaktioner och vi hör ett ljud.

Experiment 4:

Syfte: Visa hur tonhöjden varierar med våglängden.

Materiel: 3 glas fyllda med vatten till olika nivåer.

Om man rör vid ett glas hör man en ton ty vibrationer uppstår i glaset. Mellan glasväggarna befinner sig luft som börjar vibrera i samma takt och det uppstår en stående våg. För att ändra tonhöjd ökar man våglängden genom att fylla på med vatten. Man får lägre ton vid högre vattennivå.

Vi har därmed visat lite hur ljud fortplantas i luft och i vatten. För att visa hur ljudet fortplantas i ännu ett annat material görs följande experiment:

Experiment 5:

Syfte: Visa att ljudet utbreder sig i andra materiel än luft och vatten.

Materiel: Två plastburkar sammanbundna med ett snöre.

Man tar två plastburkar och borrar hål i botten på dem. Därefter spänns ett snöre däremellan. Ljudet överförs från den ena burkens botten, via snöret till den andra burkens botten och vi hör ljudet. Det viktiga är att hålla snöret spänt så att vibrationerna kan uppstå.

För att ljudet ska kunna utbreda sig behövs ett medium. I ett medium är partiklarna på något sätt är kopplade till varandra. Ju tätare medium desto snabbare utbreder sig ljudvågorna. Därmed utbreder sig ljud snabbare i vatten än i luft.

Experiment 6:

Materiel: Glaskupa kopplad till en vakuumpump och batteridriven väckarklocka.

Syfte: Ljudets behov av fortplantningsmedium

En väckarklocka placeras i en glaskupa, som är kopplad till en vakuumpump. När luften pumpas ut hörs alarmet från klockan allt svagare för att till slut inte höras alls.

 

Ljudvågor är en förutsättning för att vi tex. ska kunna kommunicera genom tal och tex. för att kunna lyssna på musik. Slutligen nämner vi ett annat område där ljudvågor används. Med hjälp av ljud av mycket hög frekvens, s.k. ultraljud (150 000 Hz) kan man bestämma vattendjupet i ett hav. Instrument med vilken man gör detta kallas ekolod. En ljudstöt sänds iväg från fartygets botten. Efter att reflekterats från botten kommer det tillbaks och ekolodet uppmäter tid som gått åt. Eftersom ljudet kan reflekteras också från större fiskar eller av ett fiskstim kan man med ekolodets hjälp hitta deras position. Därför används ekolod av yrkesfiskare.