Kommentarer till Dugga, Fysiken Omkring Oss, 12 december 2006

(Jag har rättat ganska hårt. Det finns inte någon speciell godkänt-gräns denna gång.)
  1. Rita in samtliga krafter som verkar på en bil som kör med konstant hastighet uppför en backe. (1p)

    Kommentar, Svårare än väntat.

    0.5p om rätt (och endast rätt) krafter finns med. För 1p krävs att kraftsumman blir noll.

  2. En bil kör i 54 km/h på horisontell väg. Antag att bilen tvärbromsar och friktionskoefficienten mellan däck och väg är 1. (4p)

    (0.5p/uppgift, upp till 1 p extra för kvantitativa svar på bromssträckor och accelerationer)

  3. Krafter i gungan: ( Läs mer.) Låt repet ha längden L. Gungan skall alltid behinna sig på avståndet L från centrum. De enda krafter som verkar är tyngdkraften, mg och kraften från snöret, in mot centrum. (om ni ritat dessa krafter, men i fel storlek, får ni 1p)

    Tyngdkraften delas upp i en radiell och en tangentiell komponent. Den tangentiella komponenten leder till att gungans vinkelhastighet ändras. Eftersom avståndet till centrum inte ändras måste kraften från snöret kompensera tygndkraftens komponent. Snöret måste dessutom utöva den ytterligare kraft, m v2/L, som krävs för cirkelrörelsen. För full poäng krävs kraftpilar i rätt storlek och helst någon antydan om hur ni fått fram det.

  4. Du vill bestämma ett värde tyngdaccelerationen genom att bestämma svängningstiden för en pendel. Du uppskattar att osäkerheten i din längd- och tidmätning är ungefär 1%. Hur stor blir osäkerheten i ditt värde på g? Motivera ditt svar. (2p)

    Kommentar: 1p om ni adderat "kvadratiskt", 1p för att ni tagit hänsyn till att T bidrar med 2%. (Osäkerheten i g blir då strax över 2%)

  5. Krafter i stången. Upphängningen tar upp de krafter som behövs för kraftjämvikt. Det enda som krävs av F är att den kompenserar momentet kring upphängningspunkten. För detta krävs att vertikalkomponenten skall vara en ruta uppåt (1p). Horisontalkomponenten ger inte något moment och är obestämt, (1p).

  6. Kommentar
    För de två kommande uppgifterna - se bladet om dimensionsanalys och Göran Wahnströms anteckningar, s 5-7

    Använd dimensionsanalys för att ta fram ett samband mellan luftmotståndet på en kropp som rör sig i luft, och kroppens hastighet och yta, och luftens densitet. (2p)
    (De flesta av er har klarat detta, några har glömt den dimensionslösa konstanten, jag har dock inte gjort avdrag för det.)

  7. Skriv i komponentform (låt x vara horisontellt och y vertikalt) ned de krafter som verkar på en boll när hänsyn tas till luftmotstånd. (2p)
    Kommentar. Inte många poäng utdelade. Några av er har skrivit vx2 och vy2 i stället för vxv och vy v. Har dock inte gjort avdrag för det.
  1. En baseboll skjuts iväg. Under utskjutningen utövar basebollträt en stor kraft på bollen vilket leder till att bollen accelereras. Samtidigt utövar bollen en kraft på basebollträt. Vilken relation finns mellan dessa krafter? Under utskjutningen är den kraft basebollträt utövar på bollen (1p) ...
    De flesta av er vet att Newtons trea gäller. Bra!

  2. Jorden, avstånd till solen, ... höstdagjämning till vårdagjämning. (1p)
    Keplers tredje lag (Lika ytor, lika tid) följer direkt ur konservering av rörelsemängdsmoment (även om Kepler kom fram till den genom observationer). Några av er har diskuterat den i termer av energiprincipen, jag har get 0.5p för den (fast inte i början av alfabetet - ge er själv 0.5p till om ni svarat "a")

  3. Hur uppfattar du ordet "acceleration"? Gör gärna en tankekarta. Beskriv t.ex. hur ordet används i olika sammanhang, några olika typer av acceleration, vad som kan orsaka acceleration, och hur man kan mäta och uppleva den. (2p)

    Jag vill ha med

(0.5p/punkt. Några mycket omfattande mindmaps har fått 2.5p)

Extrauppgift om du har tid över

Hur stor del av den mekaniska energin går förlorad under en halvperiod för en pendel? (5p)
Ledning: Skriv upp ett uttryck som fartens beroende på utslagsvinkeln. Antag att energiförlusten är liten. Beräkna det arbete luftmotståndet utför på den som gungar. Diskutera rimligheten i antagandet om små energiförluster.

(Tre ansatser kom in:)