Bilaga 3, Världsvävens skräddare, mars 1998

Kort beskrivning av IT-integrationsarbetet i Mölndals och Marks kommun samt inom lärarutbildningarna i Mölndal

Båda kommunerna befinner sig i slutskedet eller nära slutskedet av IT- infrastrukturutbyggnaden för ungdomsskolan och har parallellt med dessa satsat på kompetenshöjning av framför allt lärarna och skolbibliotekarierna.

Mölndals kommun har valt att utbilda ungefär 2 IT- inspiratörer per skola (förutom gymnasieskolan) vilka skall tjäna som dels teknisk baskompetens, dels som lokal hjälp och stöd för det IT- pedagogiska arbetet. Lärare och/eller grupper av lärare har i konkurrens fått söka IT- projektmedel från skolförvaltningen där skolan åtar sig att skjuta till lika mycket pengar som söks. Mölndals kommun har sedan länge ett väl fungerande samarbete med lärarutbildningarna i Mölndal framför allt p.g.a. de många praktikskolorna i kommunen.

Marks kommun har påbörjat en omfattande kompetensutveckling av både skolledare och lärare där fokus ligger på olika temaområden som t. ex. hem-skola samverkan, miljö m. fl. samt ett försök att hitta den "röda pedagogiska tråden" från förskola till gymnasium och även lärarutbildare, där IT skall stödja lärprocessen och kunskapsbildningen. Arbetet bedrivs i självstyrande mindre grupper där konceptet är att lära av och med varandra men där återkopplingar hela finns både inom och utanför skolan, t. ex. i form av olika stödgrupper.

Inom lärarutbildningarna har ett projekt som syftar till att utveckla och fördjupa IT-integrationsarbetet i undervisningen på börjats. Nära samverkan med ovanstående kommuner har varit en av grundpelarna i projektet för att stärka och fördjupa samverkan, erfarenhetsutbyte och kompetensöverföring. Lärare i Mölndals kommun erbjuds att delta i lärgrupperna tillsammans med lärarutbildare, lärarstuderande och bibliotekspersonal. Lärare och skolledare i Marks kommun deltar m.h.a. framför allt olika Internet-tjänster som e-post, diskussionsforum, webbinformation, eftersom kommunen är belägen på ca 60 km från oss. Lärgrupper om maximalt 8 personer träffas 1 gång per 2-3 veckor och lär av och med varandra. Grupperna skall nå några få, tydliga mål inom 1,5 till 2 år men vägen dit bestämmer de själva. Ett antal stödfunktioner/grupper finns som grupperna kan välja att utnyttja och som kan betalas med medel som varje grupp förfogar över. Ett IT-labb i Pedagogiska biblioteket finns till gruppernas förfogande.

Vad görs inom IT-pedagogiken i Mölndal i dag och i framtiden och i vilket syfte?

Trots att datorer funnits i Mölndals kommuns grundskolor i många år, befinner vi oss i ett uppbyggnadsskede. Först nu, sedan datornätinfrastrukturen byggts ut och skolorna fått tillgång till Internet, kan en kraftfull satsning på fortbildning ge ett genomgripande resultat i undervisningen på olika sätt och den pedagogiska diskussionen kan nu på allvar ta fart. Parallellt med långtgående tankar om arbete i arbetslag, med en friare syn på skolans timplan, ett alltmer målinriktat arbete i klassrummet kan man se IT som en allt större resurs i en nytänkande skola med tonvikt på information och kommunikation. En stor satsning på fortbildning, som dels bygger på lokala projektarbeten med IT som pedagogiskt hjälpmedel, dels ett nära samarbete med Pedagogen i Mölndal och den forskning som vi hoppas kan bedrivas där och ute på våra skolor, tror vi på sikt ska förnya pedagogiken och undervisningsmetoderna i klassrummet. Med den nya tekniken ska vi kunna bygga ett nära och dagligt samarbete mellan Pedagogen och lärarna och eleverna ute i skolorna. Mölndals kommuns skolor kommer att fortsätta att satsa på de tre hörnstenarna: kommunikation - information - fortbildning.

Den lärande kommunen

Eget ansvar för lärandet

För att vi skall få en effektiv och kontinuerlig kompetenshöjning vad det gäller IT och pedagogik hos samtliga pedagoger i vår kommun måste vi tänka nytt.

De traditionella fortbildningsformerna är inte tillräckliga. Det behövs mer av en ständig support - ett öppet närings- och reflektionsställe - och mindre av en temporär kurs.

För att pedagoger och sedan elever skall ta ett eget ansvar för lärandet krävs att de har inflytande över sin lärprocess och kan få sina behov tillfredsställda när de är aktuella.

Ny lärmodell

Att lära med och av varandra i mindre grupper i regelbundna möten och med en samordnare katalysator / i varje lärgrupp, är en modell som vi tror har framtiden för sig . Vi börjar med de verkliga problem som respektive person står inför i praktiken och gruppen jobbar fram handlingsmöjligheter som går att pröva och sedan reflektera över. Vi har börjat att prova lärmodellen med alla förskole och skolledare i kommunen av två anledningar :
  1. Ledarna måste själva känna och förstå kraften i att lära med och av varandra för att stötta lärmodellen.
  2. Vi behöver i projektsamordningsgruppen lära oss mer om detta sätt att lära genom pilotgrupper innan vi startar i full skala.

Från elev till lärarutbildare

För att vi verkligen skall få en koppling och en röd tråd från eleven till lärarutbildaren har vi inlett ett samarbete med Pedagogen i Mölndal där vi mest med hjälp av IT skall på distans hålla kompasskursen hela tiden justerad både vad det gäller lärarutbildning och utbildning av barn och ungdomar.

Att forskare, lärarutbildare, lärarstuderande, skolledare, pedagoger och elever är hop-kopplade och strävar med kalibrerade kompasskurser mot ett gemensamt mål är unikt och mycket välbehövligt.

Visionsgrupp

För att alla intressenter i lokalsamhället skall ha möjlighet att påverka kompasskursen / kommunens utbildningsstrategi, har en visionsgrupp bildats i Marks kommun. Visionsgruppen består för tillfället av ungefär 70 personer som är uppdelade i 7 intressegrupper. I visionsgruppen finns personer från många kategorier i samhället.

GŸnther Dippe
Föreståndare
Pedagogens Datakonsortium
Göteborgs Universitet
BOX 300
405 30 GÖTEBORG
Dippe@ped.gu.se
http://www.ped.gu.se/pdk/pdk.html

http://www.lun.gu.se/amp/itl/integr.html