Listan med krav är ganska lång? Behövs verkligen alla dessa kunskaper och färdigheter? Låt oss titta närmare på några områden som kan vara aktuella!
Vi översköljs allt mer av ljud och bilder. Bilder blir naturliga delar av elevarbeten. Med en digital kamera kan man smidigt dokumentera elevernas arbeten. Även barnteckningar och vanliga foton kan lätt bli digitala bilder med scannern som också kan användas för avbildning av höstlöv, tomat (lägg ett OH-blad som skydd för scannern), broderi, etc. Många barn älskar att använda olika bildbehandlingsprogram. Även om man inte behärskar alla finesser är det viktigt att förstå hur bilder kan manipuleras - en bild behöver inte visa "verkligheten". Ett spännande exempel på avancerad, kreativ bildbehandling är arbetet vid MIRAlab i Geneve (www.miralab.unige.ch) som bl.a. låter Marilyn Monroe återuppstå och t.ex. figurera som virtuell mannekäng eller som domare i virtuell tennismatch mellan spelare på olika orter. MIRALab har också utvecklat program som gör det möjligt att från två foton, ett framifrån och ett från sidan, kunna konstruera en tre-dimensionell representation. De avser att göra programmet allmänt åtkomligt via WWW.
Musik på dator används av många skolor, bl.a. inom Alingsås IT-projekt. Studenter med musik i sin ämneskombination lär sig använda många olika program bl.a. att skriva noter med datorstöd och att vara delaktiga i multimediaproduktioner. Kanske kan de någon gång under GEM-terminerna visa sina kurskamrater exempel?
Inom Stenungsunds IT-projekt har man utnyttjat digital inspelningar, av t.ex. engelsk högläsning som en del av elevens digitala portfölj. Vilken tillgång för att kunna följa elevens utveckling!
Världsväven (WWW) är en outtömlig skattkista. Den innehåller dock inte bara skatter utan också överväldigande mängder skräp. Förmågan till källvärdering blir naturligtvis då allt viktigare. För att verkligen ha nytta av Världsväven är det viktigt att kunna hitta - och hitta tillbaka. Att göra egna WWW-sidor är inte så svårt och gör det mycket lättare att få en egen struktur i WWWs anarkistiska kaos. Det största steget för dem som tidigare bara arbetat med program som Word, verkar vara att inse att en WWW-sida innehåller mycket mer än det man ser direkt, och att förstå hur mycket man kan åstadkomma med några få enkla kommandon. Insikten att man inte behöver skriva ut allt man hittar - och inte ens skapa en egen kopia (eftersom man kan ge en länk) - verkar också ta relativt lång tid att förvärva. När man så småningom inser att man kan bygga sin egen struktur och bygga också på andras material, oavsett var de olika WWW-sidorna finns, då börjar man ana möjligheterna som öppnas för att dela material och ideer med kolleger runt om i världen! I detta sammanhang blir naturligtvis frågor kring upphovsrätt väsentliga. WWW skapades av forskare, vana vid internationella e-kontakter och vana vid att dela med sig - men också vana att citera när de lånar ideer, tankar, resultat. Ofta går det bra att låna bilder etc. men det hör naturligtvis till god ton att be om lov (det går ju så lätt med ett e-brev!) - och källan till en lånad bild skall naturligtvis alltid framgå!
WWW växte fram ur ett behov att enkelt dela information mellan forskare i olika länder. Forskare vid stora lab som t.ex. WWWs födelseort, CERN, behöver ofta hantera stora datamängder som gör det nödvändigt att minimera antalet bitar för den information som överförs. HTML, det språk som används för att skapa WWW-sidor, ger mycket mindre filer än t.ex. ett Word-dokument med samma information. Prova gärna att spara ett dokument i olika format, inklusive text, .txt och Rich Text Format, .rtf, och jämför filstorlek! Det kanske inte alltid är nödvändigt att skicka .doc filen med e-brevet? Det finns också "smittskydds"-fördelar i att utnyttja text-baserade format - de sprider inte virus mellan olika användare!
Eftersom Världsväven är en resurs vi alla delar är det rimligt att användare förbinder sig att utnyttja det på ett sätt som inte onödigtvis hindrar andra. Internet är inte bara WWW och e-post. Forskare har genom internet kunnat använda teleskop och mikroskop på avstånd, men WWWs tillväxt har det blivit nödvändigt att göra separata nät för forskare. Video-konferenser on-line kan vara spännande att prova, men kapaciteten räcker inte om alla vill göra detta ofta. Ansvar för vår gemensamma "bandbredd" kan också innebära återhållsamhet med alltför stora bild-filer på ofta använda WWW-sidor.
Avtalen om ansvarigt IT-användande får naturligtvis utformas olika beroende på den aktuella situationen och blir naturligtvis olika vid t.ex. en högskole-institution och en skola. Plagiering kan vara ett problem - det är naturligtvis möjligt att hitta texter om det mesta på WWW som kan utnyttjas för egna arbeten. Samtidigt är det ju rimligt att utnyttja det andra gjort - men man måste naturligtvis ange sina källor! Detta problem får vi som lärare/lärarutbildare hantera genom diskutera problematiken och genom att följa skrivprocessen och handleda arbetet på ett rimligt sätt.
Internet skapar behov av att diskutera etiska frågor. Internet kan också, som t.ex. vid Fredriksdalsskolan i Lidköping, utnyttjas som ett utmärkt hjälpmedel vid diskussion av många olika etiska problem. Utnyttja deras erfarenheter och exempel, bygg vidare och dela med er!
On-line-versionen av detta dokument finns på: http://fy.chalmers.se/~f3aamp/luna/ittekn.html och innehåller flera länkar till kompletterande material. (För er som är nyfikna skall jag också skapa min egen IT-portfölj med länk från denna sida)
1998-11-03, AMP