IT i ett skolperspektiv

Under femte terminen i lärarutbildningen vid Högskolan i Skövde ingår en kurs i mediepedagogik. En vecka av kursen är "verksamhetsförlagd" tid och en av studenternas uppgifter är att underöka hur praktikskolan använder sig av media och vilka tankar de har kring detta. Studenterna skulle också reflektera över hur man skulle kunna använda bl.a. datormediet i undervisningen och relatera till kurslitteraturen. Handledare har varit Katarina Bremsjö.

I denna del av PS' temanummer om IT i skolan presenteras ett par fullständiga studentrapporter. Dessutom presenteras utdrag ur ett antal arbeten för att belysa den stora variation som finns i användning mellan olika skolor, arbetslag och lärare. Vi har dock valt att inte ange vilka skolor som beskrivs.

IT-användning vid några skolor

Årskurs 4-6, ITiS-arbetslag

Arbetslaget deltar just nu i ITiS och avser att under höstterminen lära sig PowerPoint för att sedan låta eleverna arbeta med det. Skolans datorer har nyligen kopplats till nätverk och flera av datorerna är internetuppkopplade. Varje kassrum har en egen dator och det finns också ett grupprum med 3 datorer varav 2 internetuppkopplade. Eleverna får gå ut på internet för att söka fakta, hämta bilder eller texter. Eleverna har egna disketter där allt sparas så att de skall kunna arbeta vidare hemma eller under nästa lektion.

Varje femteklass får genomgå en datautbildning ihop med en speciell datalärare och får ett "datorkörkort". Möjligen kan detta anses vara lite sent, eftersom många av eleverna redan tidigare skrivit, sparat och skrivit ut texter.

På datorerna finns ett antal interaktiva läromedel, huvudsakligen inom svenska, engelska och matematik. Elever använder dessa om de får tid över efter att veckans planerade arbeten genomförs. Elever som kanske skulle har särskilt behov av datorstödd färdighetsträning riskerar att gå miste om den!

Många elever var vana vid att söka på internet. Däremot var de mindre vana vid ett kritiskt förhållningssätt till informationen och även vid att ge källhänvisnignar till lånat material.

Användningen av datorer på skolor verkar bero på om det finns eldsjälar som arbetar för att få in datorn i den ordinarie undervisningen. Varje klasslärare förefaller ha sin egen inställning till användande och det kanske måste vara så.

Anne-Lie Lundqvist

Liten skola ???

Jag intervjuade 4 lärare och 6 elever. Skolan är liten och detta var hälften av lärarna och 10% av eleverna. Eleverna har fått viss datorintroduktion: introduktion till hårdvaran, starta datorn, spara dokument, redigera, söka information och använda e-post. E-posten hade också fått en naturlig användning för att hålla kontakt med en av eleverna som blev långvarigt sjuk.

Två av de intervjuade lärarna har haft ansvar för datautbildningen, medan de andra två sällan eller aldrig utnyttjar datorerna. Skolan har presenterat sig själv med hjälp av PowerPoint och har även en egen hemsida som sköts av en lärare.

Eleverna har spelat spel, bl.a. Backpacker, och sökt information på WWW i anslutning till temaarbeten. Ordbehandling hade bara få stött på före datorintroduktionen. Eleverna uttryckte önskemål om att lära sig skriva snabbare på tangentbordet - för att kunna spela spel snabbare. Många av eleverna är dock relativt datorovana, vilket gör tröskeln större för de lärare som skulle vilja börja utnyttja datorer i sin undervisning. Skolan har dock nu en ambitiös datalärare och det blir spännande att följa skolans framtida dataundervisning.

Kerstin Dahlgren

En 6-9 skola med 530 elever

Många elever på denna skola har relativt god datorvana efter en tidigare kommunal satsning på IT; där skolans lokaler också användes som datastugor. Tidigare har kommunen haft central kompetens för skötsel av datorerna och stöd till lärarna, men nu har ansvaret lagts ut på arbetslagen.

Eleverna i mitt arbetslag använde ordbehandling, PowerPoint, WWW, chat och e-post. Multimediaanvändningen var mycket begränsad på grund av brist på såväl datorer som kunskaper hos lärarna.

Lärarna upplever tidsbrist, men utnyttjar bl.a. ordbehandling, kalkylprogram och powerpoint i lektionsförberedelse. Lärarna upplever att eleverna har goda kunskaper i dessa program. Inom svenska-SO-undervisningen har eleverna i åk 6-7 fått söka information, ladda ned bilder för analys mm. Lärare upplever brist på resurser, brist på tid och viss brist på kunskap i hur man använder multimedia för egna presentationer. Inom andra arbetslag var användningen mycket mycket mer begränsad.

Slöjdämnet på skolan hade byggt upp en databas med olika funktioner. Det används som portfolio och resultatet lagras under elevens skolgång från åk 3 till avslutad grundskola. Varje elev har uppgifter om vad som tillverkats, hur arbetet gått till och egna reflektioner kring arbetet. Dessutom finns tillgång till en idebank på c:a 3000 objekt. En funktion består av förslag till tillverkning av fågelholkar, där eleverna förutom ritningar och arbetsbeskrivningar även kan få information om olika fågelarter. Genom att databasen finns inlagd på nätverket kan eleverna jobba med ämnet också i andra lokaler. Tankar finns nu att utvidga portfolio-arbetet till andra ämnen.

Kjell Gustavsson

Fullständiga studentrapporter

(Kräver f.n. lösenord)