Naturvetenskaplig Problemlösning
- en "tidsmaskin" för samarbete över ämnesgränserna inom
Det Virtuella Universitetet
(Abstract in English)
Naturvetenskaplig Problemlösning
Genom att studenterna inom utbildningsprogrammet Naturvetenskaplig
Problemlösning har tillgång till egna datorer inom varje grupp
kommer de att kunna utnyttjas som en "tidsmaskin" för att utveckla
undervisningsmaterial och undervisningsformer som utnyttjar de
möjligheter datorerna öppnar. Numeriska studier av matematiska
samband som beskriver fysikaliska förlopp är en naturlig del i
utbildningen, liksom naturligtvis WWW-baserad informations-sökning och
presentation.
Vi tror att många av erfarenheterna och en del av materialet från
detta arbete också kan vara av mer allmänt intresse för andra
utbildningar inom våra ämnesområden. WWW är ett
viktigt hjälpmedel i denna kurs och kommer att utnyttjas oavsett vilket
ytterligare stöd som ges. Däremot kommer ett riktat stöd att
möjliggöra en tidigare spridning av en del av materialet till andra
kurser. Som exempel på konkreta delprojekt diskuterar vi närmare:
Inom arbetet kommer vi också att efterstäva nogrannhet med att ge
referens till olika informations- och inspirations-källor. Vi tror att
detta kommer att vara nödvändigt att utveckla en god kultur för
detta även m.a.p. läromedel (vilket inte alltid är fallet
idag!) om
lärare skall vara villiga att dela med sig av sitt material!
Utbildningsprogrammet: "Naturvetenskaplig Problemlösning"
Kommunikations-möjligheter och utmaningar
I det nya utbildningsprogrammet "Naturvetenskaplig Problemlösning" (som
startats med stöd av Grundutbildningsrådet) vid GU samlas lärare
inom matematik, datavetenskap, fysik och miljövetenskap kring en utbildning
avsedd att ge större helhetssyn och bättre förmåga att
kombinera kunskap från olika ämnesområden. PBL -
Problembaserat lärande - och projektarbeten är viktiga inslag. Inom
denna utbildning finns unika möjligheter till ämnesövergripande
synsätt och att hitta exempel där flera olika ämnen kan samverka.
Under detta första inledande år har vi haft c:a 30 elever som arbetat i
fem olika basgrupper, med tillgång till grupprum och en arbetsstation
per grupp. (Läs gärna hur några av våra elever
presenterar sig on line
(http://www.matnat.gu.se/utbildni/probleml/elever95/index.html) och
berättar om hur de upplever utbildningen.) Varje basgrupp har under
året haft en handledare inom matematik och en inom fysik.
Samverkan inte bara mellan ämnesområdena utan också mellan
föreläsare och de olika grupphandledarna, och med ledningsgrupp,
referensgrupp och den pedagogiska konsult som är knutna till utbildningen (och
naturligtvis med studenterna!) innebär en speciell utmaning med avseende
på kommunikation mellan olika grupper. Belastningen på
föreläsaren har därigenom blivit mycket stor. Under våren
har vi börjat utnyttja WWWs möjligheter för att lägga upp kursprogram och veckoprogram och
även länkar till relevant bakgrundsmaterial.
Vi upplever att detta i hög grad underlättat kommunikationen.
Inför nästa år kommer detta att utnyttajs mera systematiskt
redan från början.
Det innebär naturligtvis också en naturlig dokumentation av kursen,
som underlättar insyn utifrån. Redan nu har över hälften
av studenterna lagt upp egna
hemsidor, och de
har gruppvis redovisat projekt i form av Web-sidor. Deras
projekt-arbeten under hösten har lagts upp som post-skriptfiler.
Programmering
för vetenskapliga beräkningar
Vid planeringen av "Naturvetenskaplig problemlösning" inför nästa
år försöker vi att ta WWW till hjälp och mer systematiskt
utnyttja möjligheterna till samordning av olika avsnitt mellan de olika
ämnena. T.ex. tror vi att numerisk och grafisk behandling av derivator
och integraler i samband med studier av läge, hastighet, acceleration
underlättar förståelsen av begreppen derivata och integral och
gränsövergången till infinitesimala steg. Samtidigt kan man
även genom enkla numeriska numeriska metoder studera fysikaliska fenomen
som är svåra att lösa analytiskt (t.ex. kastbana med
luftmotstånd, kometinfångning i planetsystem...). Numeriska problem
som uppstår vid utnyttjande av enkla metoder kommer samtidigt att
utgöra motivation för mera avancerade numeriska metoder. Genom att
redan från början utnyttja datorer för beräkningar och
illustrationer kommer de att vara ett naturligt hjälpmedel för
studenterna.
Utvecklingen av dessa problem kommer också att ske i samverkan med
utvecklingen av en ny kurs i "Programmering för fysiker" där numeriska
beräkningar för fysikaliska problem kommer att vara ett viktigt
inslag. Vi kommer också att samarbeta nära med Claes Johnson som
arbetar för en närmare integration av dessa ämnen inom
civilingenjörsutbildningen. En WWW-baserad dokumentation av detta arbete
kommer att underlätta för andra kurser att utnyttja problemen.
I samband med höstens första projektarbete där man studerar
jordens egenskaper, kommer studenterna att få "väga jorden" med
Cavendish's experiment. Med extra resurser, t.ex. i form av en student som
arbetar c:a 6 veckor under sommaren, tillsammans med c:a 2 veckors lektorsarbete
för handledning och kontakt med aktuell forskning, skulle man kunna
företa en omarbetning av existerande Lab-PM till ett WWW-baserat PM med
länkar till förklaringar (tex. om pendel-rörelse och torsion,
liksom differential-ekvationer för harmonisk svängning) som är
bra att känna till för förståelsen. I takt med att
kursbrev till distansundervisnignen blir tillgängliga på WWW kommer
man att kunna utnyttja hypertext-möjligheten för att ge referenser
till relevanta kapitel. Samtidigt kan man, som tips för deras vidare
studier inom eller utom projektarbetet, ge länkar till Fysikaliska
konstanter on-line, där man upptäcker att just gravitations-konstanten
är bland de sämst kända naturkonstanterna. Sedan följer
länkar till moderna gravitations-experiment, som utnyttjar många
spektakulära metoder som ofta ändå kan förstås
medrelativt begränsade fysikkunskaper (Schweizisk damm, satellit, extremt
nogranna vågar och noggrann positionsbestämning, "fifth force" ...) Lab-PM kommer att
också att kunna fortsätta leva genom att lägga in länkar
till delar av studenters projektarbeten med ankytning till gravitation.
Detta lab-PM skulle också kunna vara en del av en studentredovisning,
men genom att göra ett sådant Lab-PM i samverkan mellan studenter
och lärare (som får ett övergripande
ansvar för utformningen) skulle man mer systematiskt kunna utveckla
en god WWW-stil för arbeten av detta slag.
NASA erbjuder via WWW fantastiska bilder från olika rymdfärder, men
också många detaljer, som skulle kunna tas som utgångspunkt
för beräkningsproblem. Genom att en astrofysiker arbetar inom
lärarlaget kommer vi under nästa läsår att ta vara på
denna möjlighet.
Ett nöjesfält är en utmärkt plats för att studera
Newton's lagar i allmänhet, och centralrörelse i synnerhet. Att
känna tyngdlöshet, eller uppleva 3g är något helt annat
än att addera vektorer på papper! Förra hösten gjorde
studenterna ett inledande projekt i samband med ett Lisebergsbesök.
För att bättre kunna förbereda och kunna få ut ännu
mer av ett sådant besök skulle man, i samarbete med Liseberg, kunna
ta fram WWW-sidor som beskriver deras attraktioner med bild och med
tillräckligt mycket data för att kunna utnyttjas för fysikaliska
studier. Eventuellt skulle man kunna lägga upp filer med koordinater
för t.ex. Lisebergsbanan, och den nya attraktionen Hang-Over. Dessa
skulle sedan kunna utnyttjas för programmeringsövningar för att
åskådliggöra rörelsen på en datorskärm, och
samtidigt kunna illustrera hur krafterena varierar. De olika programmen
för "Top Spin" ger prov på många komplicerade sammansatta
rotationsrörelser. Med lättillgänglig information om dessa
skulle man kunna utnyttja numeriska beräkningar för ökad
förståelse.
Material om Liseberg borde vara av intresse också t.ex. i
lärarutbildningen och för skolorna.
Under vårterminen har studenterna genomfört studiebesök på
anläggningar för alternativ energi. Förutom praktisk information
skulle man kunna lägga upp samlingar av bra länkar i anslutning till
de olika energi-slagen, och kanske också kunna hjälpa de aktuella
företagen att ta fram en bra WWW-presentation. Här finns bra mycket
material on-line, att ta vara på, men vi skulle här kunna komplettera
med regional anknytning och information om de förhållanden som
är aktuella för västkusten.
WWW öppnar helt nya möjligheter för olika lärare inom
högskolan att kommunicera. Om man lägger kursplanering, och kanske
även lektionsplanering på WWW så ökas möjligheterna
till koordination mellan olika kurser som läses samtidigt av eleverna. Det
underlättar för lärare i efterföljande kurser att se vilket
material eleverna har gått igenom. Om en lärare vill lägga om
en kurs skulle tidigare elever kunna följa ändringarna och ge
synpunkter på ett relativt tidigt stadium.
Ett virtuellt universitet kan inte ersätta den personliga kontakten
mellan lärare och elever (även om elektronisk post kan vara ett mycket
personligt medium). Inom detta program har mycket reella mänskliga
kontakter varit en viktig del: Diskussioner i grupp, öga-mot-öga
examination, diskussioner kring studenternas presentationer i lektioner och av
projekt. Detta har inneburit utmärkta tillfällen
att föra vidare
ett vetenskapligt förhållningssätt,
med en diskussion om vad man
tar upp i rapporter och presentationer, hur man motiverar sina
problem-avgränsningar, om man försummat några logiska steg,
etc.
Med samarbete och med IT till hjälp kan lärare få mer tid
för denna personliga kontakt!
Ann-Marie.Pendrill@fy.chalmers.se, April 1996
Detta dokument är bäst on-line:
http://fy.chalmers.se/~f3aamp/teaching/vunp.html