Undervisning och "vetenskapligt förhållningssätt" ?
Vetenskapligt förhållningssätt - vad är det?
All undervisning skall vila på vetenskaplig grund
(Spelar det någon roll om lärare är forskare?)
|
- Kritiskt förhållningssätt
- Den vetenskapliga metoden?
- Falsifierbarhet?
- Social konstruktion?
- Vi känner igen det när vi ser det?
- Luften vi andas?
- Intuition?
- Inspirationens roll?
Naturvetenskaplig Problemlösning
Kan det läras?
- Projektarbete ger möjligheter, men ...
- Jordens omloppstid runt solen =
Hastighet (tabell) * avstånd (tabell) =
c:a 365 dagar
- Hur vet ni hur varm solen är?
"6000 grader"
- Hur stor är effekten?
"Liten"
Examinationen är kritisk för den subtila skillnaden mellan flum och djup i projektarbete!
Hur vet vi det vi vet?
Kan det examineras?
- Skriftlig rapport
- Muntlig presentation
- Opposition
- "Individuell examination" (2-3 , c:a 20 min med 2 examinatorer)
Diskussion om kritiska punkter i arbetet
Detta ger ett gott underlag för att bedöma hur studenterna arbetat
och förstår materialet men också t.ex. medvetenhet i problemavgränsning, reflexion
kring innehåll, relation till källor, diskussioner inom gruppen.
- Enstaka ord och fraser signalerar ofta oklarheter.
- Överensstämmelsen mellan examinatorernas bedömning är slående!
Oppositionsgrupper - en viktig inlärningsfaktor!
- Studenterna ser ofta det vi lärare tänkt fråga om!
- Frågor om källor är vanliga
(Bättre än att "fröken tjatar")
- Brist på definitioner
- Figurtexter
- Problemavgränsning
- Språkbehandling
- Ibland går reflektionen tillbaka till liknande problem i det egna arbetet!
-
Kriterier? Svårigheter
- Enkla kriterier som lärts in blir meningslösa
svårigheterna blir uppenbara i skolans "VG" och "MVG" kriterier!
("Om a,b,c,d,e finns med så får man MVG" Gissa om a,b,c,d,e kommer med!)
- Förståelseparadoxen - studenter som inte når upp till de mer avancerade
kriterier förstår inte alltid vad kriterierna betyder, och vad som saknas.
- "Hur kan lärarna veta vad studenterna kan efter tre frågor?"
- Grupplojalitet och individuella betyg på grupparbete
- "Varför sitter lärarna och bråkar om enstaka meningar?"
"Vi har utvecklat vårt vetenskapliga förhållningssätt"
NP-student, åk 3, vid uppföljningsmöte
och vi blev övertygade. Varför?
- Första året - mest textböcker och "sekundärreferenser"
- Andra året, mer originalartiklar och WWW-referenser
- Tredje året, e-kontakta författare, bedöm trovärdigheten genom deras sätt att svara.
- (och studenterna blir tagna på allvar av forskarsamhället!)
(sagt med reflexion och inte som inlärd ramsa!)
Jury i "Framtidens forskare" vid vetenskapsfestivalen -
då känns det som om utbildningen fungerat!
NP-dagen: 1999 (alla årskurser)
(Maj Hansson arrangerade)
- Läs artikel ur Nature
- Föreläsning av forskare i relaterat område
- diskutera gruppvis tillsammans med lärare
- avslutande diskussion, kring
- referee-system
- betydelsen av författarnamn
- Olika konventioner avseende artikelformat
- Gemensamt arbete eller sammanläggning?
- Rankning av tidskrifter
- Tror författarna för mycket på sina egna ideer?
- Balans övertygelse, vetenskap - galenskap
Vetenskap - ovetenskap
- Kall fusion?
- Femte kraften?
- "Ljushastighetens tidsberoende?"
Hur kan man veta om det är rätt?
- Med magen?
- Små ord som signalerar att något är fel?
- Fråga kolleger?
- Vem litar man på?
- Personlig "trovärdighetsranking" av forskare
- Kalibrering av trovärdighet bl.a. vid diskussioner med kolleger på konferens
Balans kritik - accept
Student-arbeten: Ofta
"Avskrift av vilket skräp som helst" eller "förkasta alla källor"
|
Kjell Askeland, Pedagogiskt Poem, 1979
Balans kritik - accept
"Provisorisk accept"