Tentamen i Mekanik för F, del B
Måndagen 20 oktober 2003, 14.15-18.15, V-huset
Examinator: Martin Cederwall
Jourhavande assistent: Erik Flink, tel. 7723685
Tillåtna hjälpmedel:
Physics Handbook,
Beta,
kalkylator i fickformat, samt
en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll.
Alla svar, utom på fråga 1, skall motiveras, införda
storheter förklaras liksom val av metoder. Erhållna svar skall i
förekommande fall analyseras m.a.p. dimension och rimlighet.
Även skisserade lösningar kan ge delpoäng. Skriv och rita tydligt!
Maximal total poäng är 60. För betyg 3, 4 och 5 krävs
30, 40 respektive 50 poäng. Lycka till!
- Ange vilka av följande påståenden som är
sanna respektive falska! (12 poäng, dvs. 2 poäng
för varje korrekt svar utöver 6)
- Om man vill att en raket som skjuts upp vertikalt
skall uppnå så stor maximal hastighet som
möjligt är det bäst att bränna
bränslet snabbt (luftmotståndet kan försummas).
- Corioliskraften på en stadsbuss under normal
körning överstiger aldrig 1 N.
- Rörelsemängdsmomentet m.a.p. en godtycklig
punkt bevaras alltid av inre krafter i ett partikelsystem.
- Ett svagt dämpat/underdämpat system
karaktäriseras av att tidsskalan för dissipation,
dvs. energiförlust, är mindre än tidsskalan
för den oscillatoriska rörelsen.
- En stel kropps rörelse kan delas upp i
translationsrörelsen för en punkt på kroppen
och rotation kring denna punkt endast då punkten
väljs som masscentrums läge.
- Reguljär precessionsrörelse (dvs. med
vinkeln theta konstant) är den mest allmänna typen
av rörelse för en rotationssymmetrisk kropp utan
påverkan av vridande moment.
- En homogen sfär och en homogen kub med samma
densitet har båda
tröghetsmatriser som är proportionella mot
enhetsmatrisen, och reagerar därför exakt likadant
på ett yttre vridande moment, om relationen mellan
sfärens radie och kubens sida väljs på ett
lämpligt sätt.
- Om en kropp i ett visst ögonblick roterar med en
viss rotationsvektor och rörelsemängdsmomentet
momentant
är parallellt med rotationsvektorn kan man sluta sig
till att de pekar längs en huvudtröghetsaxel.
- Centrifugalkraften är den kraft som åstadkommer
centripetalaccelerationen.
- En luftmotståndskraft vid tredimensionell
rörelse som
är linjär i hastigheten kan
skrivas F=-b|v|.
- Om en kraft verkar på en stel kropp men inte
angriper i masscentrum eller längs en linje genom
masscentrum blir kroppens acceleration mindre än F/m
eftersom en del energi går åt till att
sätta igång rotationsrörelse.
- Kinetisk energi för en stel kropp kan delas upp i
translationsenergi och rotationsenergi, men endast om man betraktar
translation av och rotation kring masscentrum.
- En tunn rak homogen pinne med massan m och längden l
är fritt upphängd i sin ena
ände. Förutom tyngdkraften och krafterna i
upphängningspunkten påverkas den av en
luftmotståndskraft, som per längdenhet är
proportionell mot hastigheten med proportionalitetskonstant
c. För vilket värde på c är små
svängningar kring jämviktsläget kritiskt
dämpade? Betrakta endast plan rörelse. Glöm
inte dimensionskontroll!
(16 poäng)
- a. En liten lastbil väger 2 ton utan last, och kan ta
lika mycket i last. Den lastas med sand i farten, så att
sanden kommer lodrätt ned ur ett rör med 200 kg/s medan lastbilen
kör förbi med farten 1 m/s. Lastbilens flak är 7.5 m
långt. Sanden förutsätts följa med lastbilens
hastighet så snart den landat. Vilken effekt måste
lastbilens motor utföra, förluster i transmission och
friktion borträknade, om lastbilen skall hålla
konstant hastighet under lastningen?
b. Samma lastbil lastar av sin last, under i övrigt
identiska förhållanden, men lasten sugs upp i ett
rör. Vilken effekt behövs då?
(16 poäng)
- När man svänger med en cykel måste man
"kompensera för centrifugalkraften" genom att luta sig
inåt i kurvan. Om man dessutom tar hänsyn till att
rotationsvektorn för cykelns hjul ändrar riktning, leder
detta till att man måste luta sig mer eller mindre inåt
än om bara centrifugalkraften funnits? Resonera först
bara med riktningar hos rotationsvektorer,
rörelsemängdsmoment och vridande moment. Gör sedan
en grov uppskattning av storleksförhållandet mellan de
två effekterna. (16 poäng)