Mekanik F del B vt 1997,
lösningar till inlämningsuppgifter omgång 2
1.
Benämningen motiveras av observationen att om dessa parametrar
är lika för två kroppar, så rör de sig
likadant under inverkan av samma yttre påverkan (krafter och
moment).
Den liksidiga triangeln kan inskrivas i en cirkel med radien
, där a är triangelns sida.
Tröghets momentet m.a.p. en axel vinkelrät mot triangelns
plan är uppenbarligen , då all massa ligger
på avståndet a från axeln, och av symmetriskäl
måste denna vara en huvudtröghetsaxel. Tre andra
huvudtröghetsaxlar är de som går genom masscentrum och
ett av triangelns hörn,
och eftersom de inte är vinkelräta måste de svara
mot samma egenvärde (vilket alltså innebär att alla
axlar i detta plan ger samma egenvärde). Egenvärdet är
. Allt stämmer med cirkelns tröghetsmoment.
Den liksidiga tetraedern kan inskrivas i en sfär med radien
där a är tetraederns sida.
Här hittar man fyra olika axlar (de genom hörnen)
med samma tröghetsmoment,
och som spänner alla riktningar i rummet. Alltså är
tröghetsmatrisen diagonal i alla system, och proportionell
mot enhetsmatrisen. Tröghetsmomentet räknas ut till
, vilket stämmer med det för en sfär.
2.
Med riktningar enligt figuren har man rotationsvektorn
Eftersom har uttryckts i basvektorer som
pekar längs kroppens huvudtröghetsaxlar, kan den kinetiska
energin skrivas som
( och är tröghetsmomenten
m.a.p. spinnaxeln resp. axlarna vinkelrät mot den.)
Rörelseekvationerna för och
säger att motsvarande rörelsemängdsmoment är
konserverade. De är
Dessa är förstås två komponenter
av rörelsemängdsmomentet som pekar vinkelrätt mot det
moment som tyngdkraften åstadkommer.
Rörelseekvationen för är
[sista termen i denna och nästa ekvation
skall förstås innehålla sin och inte cos; korrigerat
970522]
(l är avståndet från den fixa punkten till masscentrum.)
och tar man och använder uttrycken för vinkelhastigheterna
får man
Villkoret för reguljär precession är att den "effektiva
kraften" i denna rörelseekvation skall vara noll. Vi kan gå in
i den första av dem och sätta spinn- och precessionshastigheter
konstanta, så ser man att man reproducerar vad vi tidigare
härlett. Då snurran står horistontellt får
man speciellt
Om man utvecklar rörelseekvationen kring detta läge m.h.a.
blir den
varur vinkelfrekvensen kan utläsas:
L betecknar alltså här rörelsemängdsmomentet i
"jämviktsläget". Resultatet verkar rimligt: de små
svängningarna vrider kroppen runt m-axeln, och det är
därför ganska naturligt att bara
talar om "hur trögt det är".
3.
Här är det förstås svårt att ge några
precisa svar. Vad som är roligt och inte är ganska subjektivt,
men man vill nog att det skall hända något alls när
piccolon försöker svänga med väskan. Antag att han
försöker svänga åt vänster, och alltså
anbringar ett vridande moment som är riktat ungefär uppåt.
Då får man maximal effekt om rotationsaxeln är riktad
vinkelrätt mot momentet. Om den är riktad framåt eller
bakåt tenderar väskan att tippa upp respektive ned (framkanten
alltså), och det kanske är roligare om den vickar ut eller in
(dvs. från eller mot piccolon), vilket man föredrar är
nog en fråga om hur sadistisk man vill vara. Då bör axeln
vara riktad åt vänster respektive höger.
Motsvarande argument om han svänger åt höger.
Exakt vad som händer beror förstås på hur piccolon
reagerar. Bäst blir det om han envisas och vrider hårdare.
Man kan &så diskutera vad som är en stor effekt.
Jag tror att man skall eftersträva så stort
rörelsemängdsmoment som möjligt, för då beter
sig väskan så litet som möjligt som bäraren önskar;
även om vinkeländringen, uppskattad enligt
blir mindre med stora L, så blir ju vridningen i den "avsedda"
riktningen mindre.
Det är nog svårt att få större tröghetsmoment
än storleksordningen 1 kg m och med en vinkelhastighet
på sådär 100 rad/s, så skulle det krävas
ett moment av storleksordningen 100 Nm i 1 s för att få en
hyfsad vridning på väskan; det verkar ligga inom det möjliga
för en envis person...
Senast modifierad 22 maj 1997 av
Martin Cederwall,
tfemc@fy.chalmers.se