Ordet satellit betyder egentligen följeslagare; måne. Telekommunikationssatelliter m.fl. är således så kallade artificiella satelliter. Det är dock samma lagar som styr naturliga och artificiella satelliter.
Så här ser en GPS-satellit ut:
En satellit är ungefär 5 meter mellan solpanelerna. Satelliterna har en livslängd på 10 år och ersätts kontinuerligt. Satellitbanora är åtskilda med 60 grader. På detta sätt finns det alltid mellan fem och åtta synliga satelliter på himlen oavsett var på jorden man befinner sig.
Här är en skiss på banornas konstellation:
Den högra bilden beskriver de sex planen och är lånad från Terry Robb.
Satelliterna fullbordar ett varv runt jorden på 11h 56 min. Med information om en satellits omloppstid kan man enkelt räkna ut på vilken höjd den befinner sig.
Omloppsbanorna som satelliterna kretsar i kan beskrivas matematiskt med ett antal variabler. Det finns ett antal olika sorters omloppsbanor som man kan placera satelliter i beroende på vilket ändamål man har med satelliten.
Olika typer av satellitbanor
Parametrar som bestämmer en bana
Ett exempel på hur man kan räkna ut en satellits
höjd om man känner till dess omloppstid.