Världsvävens skräddare - Forskare, lärare, studenter och elever i samverkan

Ansökan om medel för projekt avseende "konkretisering av visionen" , A255 / 98

Barn ställer djupa frågor. Forskare behåller barnasinnets nyfikenhet och förundran livet igenom. Genom Världsväven (WWW) öppnas nya möjligheter att mötas, när alla aktörer har enkel och självklar tillgång till en WWW-server där deras eget arbete och frågor kan växa fram efter hand och vara tillgängliga för andra. Vi ger i denna ansökan ett exempel på hur lärarstuderande kan möta såväl barns frågor, som forskares kompetens och överblick. Forskare, lärare, studenter och elever samverkar som "Världsvävens skräddare". ("...all information technologies are more like clothes than like fire; to get a benefit, you must make them a part of your personal space, tailored to your needs.") och ser möjligheten att använda varandra som resurser i skapandet.

Vi tar fasta på de önskemål hos lärare om fortbildning i synnerhet i modern fysik, som kommit till uttryck bl.a. i NOT rapporten 13/1998 och avser att utveckla ett material som underlättar för lärare att leva upp till läroplanens (Lpo94) krav att "Den moderna fysiken skall behandlas översiktligt. Innehållet anpassas till elevernas intresse och förmåga."

Projektet bygger på principen att alla åtgärder bör lösa minst två problem. Här sammanför vi, genom ett medvetet utnyttjande av WWW, barns och lärares frågor, lärarkandidaters växande kunskap, forskares vilja att informera om sitt ämne. I arbetet samarbetar vi med lärare som är villiga att prova nya arbetsformer och att öppna sina klassrum för kontakt med högskolan. I första hand utnyttjas här doktorander i forskarskolan i NA-didaktik, som också är aktiva lärare och etablerade kontakter med Marks kommun och Mölndals kommun, men även andra lärare inbjuds att delta. Kontakterna kan leda till att bygga upp en "allianser" mellan lärare och forskare. En närmare kontakt mellan ämnesinstitutioner och lärarutbildning skulle också kunna leda till pedagogisk inspiration nya arbetsformer även inom ämnesinstitutionernas undervisning.

Beskrivning av projektet

Det projekt vi föreslår har vuxit fram ur frågor som:

• Hur ska lärare hinna följa utvecklingen och kunna hitta läromedel?
• Hur ska lärare kunna ge bakgrundsmaterial till populärvetenskapliga artiklar som väckt elevernas nyfikenhet och intresse?
• Hur skall lärare kunna ge intressanta utmaningar till de elever som har det lätt för sig?
• Hur skall lärare kunna hitta bra projekt och material till specialarbete?
• Kan aktuell forskning få en plats i skolan?
• Hur ska eleverna kunna få en riktig bild av forskare och deras arbete?

Genom internet har nya möjligheter till kontakter utanför skolan utnyttjas, vilket framgår av projektredovisningar som presenteras on-line av t.ex. Skolverket och KK-stiftelsen. Inom skrivundervisningen har Internet blivit ett naturligt hjälpmedel, där man kan utnyttja kommunikation med andra skolor, för att presentera sig själv etc och även för att ställa frågor till olika typer av frågelådor. Vi föreslår här att man går vidare och utnyttjar Internets unika möjigheter att etablera ett ett djupare samarbete mellan forskare, lärarstuderande, lärare och elever. Elevernas frågor blir då en resurs i lärarutbildningens ämnesstudier, där lärarkandidater, tillsammans med sina lärare och, vid behov, andra forskare, får arbeta igenom frågorna. Resultatet av diskussionen sammanställs och presenteras på WWW, där materialet får växa fram efterhand, i växelverkan mellan elever, lärarer, studenter och forskare.

Kan det fungera?

"Kan forskare kan förklara så att vi förstår" ?

Att förklara på ett begripligt sätt kan ta tid, som kanske inte alltid finns. Forskare ä inte heller alltid vana att tala om sin forskning med icke-experter. Just därför är de lärarstuderandes medverkan en mycket viktig ingrediens. När de förklarar med egna ord, som sedan kan diskuteras med forskaren, och arbetas om tills det blir såväl korrekt som begripligt, skapas ett material som kommer att kunna vara till glädje också för många andra.

"Kan man lita på kvaliten hos student-producerat material?"

Här spelar naturligtvis handledningen en stor roll - studenterna skall inte ensamma behöva stå ansvariga för innehållet! Under sommarkursen 1997 (Pendrill, 1998) gavs exempel på hur studenter diskuterar denna fråga kring sitt eget arbete.

"Vill lärare dela med sig av sitt arbete i dessa dagar av profilering, fokusering på individ och upphovsrätt, etc?"

I den "nya lärarrollen" ingår att inse sina begränsningar, att man inte själv kan kunna allt. Det blir då naturligt att dela sina tankar, frågor och material med andra. För att lärare skall vara beredda att dela med sig krävs också att man diskuterar rollen av att vara generös med källhänvisningar när man lånar eller utnyttjar andras material. För forskare är detta en självklarhet, och just detta att bli välciterad är i sig meriteringsgrundande. Kurslitteratur är full av exempel på motsatsen! En intressant aspekt är att t.ex. U. Oregon börjat införa "peer review" för sitt WWW-utbildningsmaterial.

GNU's manifest om fri mjukvara skulle också kunna tillämpas på undervisningsmaterial Om alla delar med sig kommer det att bli bättre för alla! Många lärare i USA har insett det och delar generöst med sig av inspirerande lektionsexempel, med material för såväl lärare som elever. NSF satsar på workshops för att gemensamt vidareutveckla undervisningsmaterial.

"Alla har brått, ingen har tid, alla har sitt att göra..."

Var i vårt undervisningsväsen finns de som har tid? Tonårsföräldrar vet att barn som blir intresserade av något kan lägga otroligt mycket tid och energi på detta. De upptäcker också ibland vilken skillnad några ord handledning då och då kan göra. Detta ger anledning att tro att även en relativt begränsad handledar-insats av någon, som ser barnet och dess intresse och som samtidigt älskar sitt ämne, kan spela en mycket stor roll. En smidig tillgång till forskarkontakt underlättar för lärare att kunna ge elever tillgång till kvalificerad handledning - utan att själva behöva känna kravet att kunna allt! Arbetssättet skulle kunna vara ett steg på vägen att leda eleverna "från lust till mästerskap" (Steinberg 1997).

I systemet finns också de lärarstuderande som ofta upplever att de får för lite skolkontakter i ämnesstudierna. Att möta barns frågor skulle dessutom kunna öka motivationen för djupare ämneskunskaper - barn ställer djupa frågor!

Ett vetenskapligt förhållningssätt

Ett vetenskapligt förhållningssätt speglas också i synen på kunskap. Man skulle t.ex. kunna fråga frågor som "Hur vet vi att jorden är rund?", "Hur vet vi att jorden roterar runt sin axel?" Dessa och liknande frågor har provats ett par gånger i samband med kursstart och visar många exempel på olika förhållningssätt! Lärarstuderande (termin 4, vt 1998) svarar överraskande ofta med universalsvar som "Det tror vi tills forskarna kommer på en bättre teori" eller "Forskarna har kommit fram till det genom mätningar och räkningar", utan att ens försöka tänka efter om de faktiskt själva skulle kunna övertyga någon annan om det. Att elever världen över i "Projekt Eratosthenes" (Donovan 1996) själva försöker bestämma jordens radie skulle kunna stimulera vidare funderingar.

Projektsamverkan

Preliminär tidsplan