Latitud, Longitud och höjd är det mest använda
koordinatsystemet idag för allmänt bruk. En referensellipsoid
används som referens för att ange positionerna i latitud, longitud
och höjd (ellipsoidal höjd; höjd ovanför ellipsoidytan).
Nollmeridianen och ekvatorn är referensplanet för att definiera
latitud och longitud.
( Ursprunglig bildkälla: Coordinate systems overview)
ECEF X,Y,Z ( Earth Centered, Earth Fixed Cartesian coordinates
) definierar tredimensionella positioner med origo i masscentrum av referensellipsoiden.
Z-axeln pekar mot nordpolen. X-axelns riktning är definierad som skärning
mellan nollmeridianplanet och ekvatorplanet. Y-axeln följer ett Cartesiskt
högersystem genom ett plan 90 grader öst om X-axeln och dess
skärning med ekvatorn.
( Ursprunglig bildkälla: Coordinate systems overview)
Andra globala system är Universal Transverse Mercator (UTM), Military
Grid Reference System (MGRS) m.fl. För
den vetgirige
I många sammanhang vill man arbeta i ett plan istället för
på en ellipsoid, som t.ex. vid användandet av sjökort och
dylikt . Varje land brukar använda den referensellipsoid som bäst
passar för det landets förhållande. Därefter får
man välja en kartprojektion som bäst uppfyller det tänkta
ändamålet. Det är inte helt problemfritt att göra
en kartprojektion i planet och man tvingas göra avkall på någon
eller några egenskaperna vinkel, längd- och ytriktighet. I Sverige
har vi valt en vinkelriktig projektion, Gauss konforma projektion ( kallas
ibland Transversal Mercatorprojektor ). Varje
land brukar också definiera ett lokalt koordinatsystem anpassat efter
den valda avbildningen av jordytan. Sverige, liksom många andra länder,
definierar sitt koordinatsystem så att x-axeln representerar en nordriktning
( approximativt ) och y-axeln en ostlig riktning. Z-axeln räknas för
det mesta som positiv uppåt. På detta sätt har många
länder skaffat sig sitt eget definierade nät baserade på
dessa lokala koordinatsystem. I Sverige har vi de heltäckande riksnäten
( ett i planled och ett i höjdled), de kommunala näten o.s.v.
.
Numera är dock alla nyare svenska sjökort baserade på WGS
84. Därmed gäller det att alltid kolla på den karta eller
sjökort som används vilket kartdatum ( dvs vilken referensellipsoid
) som används och sedan ställa in GPS-mottagaren efter detta.
Fördjupning :
" Som förmodligen redan framgått av ovanstående
framställning av de olika koordinatsystemen, kommer naturligtvis problem
att uppstå om man skall arbeta i flera av dem. Kanske behöver
man omvandla satellitmätningar till rikets system, gå från
ett lokalt system till ett annat eller liknande företeelser. I samtliga
fall är det ett måste för användbarheten av positionsangivelserna
att de transformeras om till det system i vilket de skall komma att utnyttjas.
" (Jim R Nordstedt 1993)
Att omvandla koordinater från ett koordinatsystem till ett annat
kallas, med matematiska termer, att transformera. Det existerar många
olika metoder för att åstadkomma dessa transformationer. Vi
tar inte upp dessa i detalj utan intresserade läsare kan läsa
mer om detta på följande adress: (INTEGRATED
USE OF GPS AND GLONASS: TRANSFORMATION BETWEEN WGS 84 AND PZ-90 , kap 2.COORDINATE
TRANSFORMATION APPROACH . )
