I detta avsnitt analyseras några av konsekvenserna av denföreslagna organisationen.

Uppenbarligen kommer det i framtiden att uppstå behov av nyautbildningar av liknande slag - med kopplingar till flerautbildningsprogram och sektionsområden. När sådanautbildningar införes, måste rimligtvis samordning ske mednärmast berörda existerande utbildningar. Någon ellernågra av dessa kan behöva modifieras för atttillräckligt profilera sig mot den nya utbildningen - eller kanskehelt läggas ned. Diskussioner av detta slag är givetvismöjliga att föra i dagens system men skulle enligtutredarens uppfattning väsentligt underlättas omdiskussionerna kunde föras i störregrupperingar. Självfallet kan sådana grupperingar alltidarrangeras ad hoc för varje uppkommen situation, även om dettorde uppstå problem med beslutsfattandet. Detta problem reducerasavsevärt med den föreslagna organisationen.

Givetvis löser inte en indelning i störreutbildningsområden alla gränsdragningsproblem. Dessa kommeralltid att förekomma. En ändamålsenlig organisation kandock minimera dessa problem.

Ökad valfrihet. Individualisering
Antagning sker normalt till profilområde, men möjlighet till antagningtill bredare utbildningsområde utan specialisering bör studeras. Bredare ingångar ger en ökad valfrihet för studenterna - möjlighet för dem somså önskar att göra successiva val inom ett större område - i första hand efter rekommenderadestudiegångar. De som redan från början antagits till en vissprofil (program), ska givetvis vara garanterade att kunna följa detta spår.

Utbildningens status
Frågan om grundutbildningens status är viktig. Detta ärfrämst en atttitydfråga, men klart är att organisationen i hög grad kan påverka attityden. I dagens organisation har grundutbildningen enunderordnad ställning. Även om vicedekanerna förgrundutbildningen i flera fall har en omfattande delegation fråndekanus, kandetta inte ändra på det faktum att det är dekanus somytterst är ansvarig för grundutbildningen. Dekanus utservicedekanus och bestämmer vilken grad av delegation som skatillämpas. Detta påverkar attityden bland forskare ochlärare. Det är viktigt att lyfta upp grundutbildningens status tillparitet med forskningens. Viktigt för attityden är vidare deninställning som högskoleledningen intar. Bestämmer mansig för att prioritera grundutbildningen, påverkar detta ihög grad attityden i organisationen.

Införandet av utbildningsenheter med formell ställning och självständigt ekonomiskt ansvar skulleenligt mångas bedömning starkt bidra till att höja grundutbildningens status.

Ämnesansvar
Vilka är då problemen med den föreslagnaorganisationen? Ett problem som tidigare har berörts (Kapitel 4)är risken för att en separation avgrundutbildningsorganisationen från sektionsorganisationen kanleda till minskat engagemang från forskare/lärare igrundutbildningen. Denna risk är reell och måstedärför analyseras ingående. En väg som utredningenvill peka på för att reducera denna risk är att geinstitutioner/forskargrupper ett mer väldefinierat ansvar förolika utbildningsmoment. Ett sätt kan vara att införasynliga ämnesansvariga lärare, dvs lärare som harett mer kontinuerligt ansvar för ett ämne eller del avämne. Inom vissa sektioner tillämpas detta redan idag, menansvaret är i allmänhet mindre väl uttalat.

Det är enligt utredarens uppfattning de mindre producerandeenheterna som är naven i en utbildningsorganisation. Dessamåste få tillräcklig stimulans och incitament föratt utveckla kvaliteten hos sin produkt. Då kan man enligtutredarens uppfattning få ett betydande — och kanske t o mökat — engagemang från lärarkåren ävenmed en från sektionerna separerad ledningsorganisation förgrundutbildningen.

Ansvaret för att bygga upp en väl fungerandeutbildningsproduktion ligger i utredningens förslagfortfarande på sektioner och institutioner, vilka är deutbildningsproducerande enheterna. Det är viktigt att demindre enheterna även inom en storinstitution fårtillräckligt ekonomiskt incitament för sina insatser, vilketinte är fallet om inkomster från utbildningen anonymtläggs på storinstitutionens kistbotten. Ett större antalproducerande enheter leder även till en konkurrenssituationsom kan verka befrämjande för kvaliteten. Det är sant att detför många kurser finns inte någon alternativproducent, men det beställande organet har alltid viss frihetatt välja mellan olika kursmoment även vad gällerobligatoriska sådana och prioriterar givetvis dem som ges med högkvalitet. Vad gäller valfria eller frivilliga kurser ärkonkurrenssituationen än mer uppenbar. I ett system med mindreoberoende producerande enheter spelar det mindre roll ombeställaren är den egna sektionen eller en oberoendeutbildningsnämnd.

Ekonomiska konsekvenser
Vilka ekonomiska konsekvenser kan det lagdaförslaget få?Utredningen har inte i detalj studerat denfrågan. Omorganisation av utbildningsadministrationen kan iett övergångsskede leda till ökade kostnader. Detbör dock vara möjligt att i allt väsentligt utnyttja befintlig personal. De större utbildningsenheterna bör i stället leda leda till administrativ rationalisering och effektivisering, och framför allt kunna leda till samordningsvinster ifråga om kursutveckling m m. Den större valfriheten för destuderande bör dessutom förhoppningsvis leda till enbättre genomströmning. Dessa faktorer börkunna såväl reducera kostnaderna som öka intäkterna.

En omläggning av utbildningen medför givetvis extrakostnader. Detta bör emellertid ses som en investering, vilken utredningen rekommenderar att denfinansieras med särskilda strategiska medel.

Fort- och vidareutbildning — livslångt lärande
En av de viktigaste slutsatserna från projektet Teknisk Framsyn (Bilaga 1) är att fort- och vidareutbildning —livslångt lärande — kommer att få alltstörre betydelse i framtiden och kanske kommer att dominera denframtida utbildningen på ett sätt som man hittills knappastföreställt sig. Den förändrade strukturen påarbetsmarknaden och den ökande individualiseringen i samhälleti kombination med den snabba tekniska utvecklingen förväntasleda till att återkommande utbildning varvad medförvärvsarbete blir ett allt vanligare mönster. TekniskFramsyns utbildningspanel (nr 8) betonar vikten av att universitet ochhögskolor anpassar sitt utbildningsutbud till denförändrade situationen. För det livslångalärandet kommer den nya tekniken, inte minst IT, att spela enavgörande roll. För att möta den nya tiden rekommenderarpanelen de högre läroanstalterna att i högreutsträckning utnyttja den moderna tekniken i undervisningen, attutveckla det internationella samarbetet, att samverka mer inom landet,att öppna tillträdet till högre utbildning och attpröva nya sätt att organisera ettlärosäte.

Det ingår inte direkt i uppdraget för denföreliggande utredningen att närmare studera fort- ochvidareutbildning, men utredaren är angelägen attframhålla att Chalmers vid den reformering av grundutbildningensom nödvändigtvis måste genomföras noggrant beaktardetta växande behov. Denna fråga är nuföremål för en särskildutredning vid Chalmers. I detta sammanhang är kopplingen tillden treåriga utbildningen på Chalmers Lindholmen av stor vikt,liksom samarbetet medGöteborgs universitet och andra högskolor i regionen (sevidare nedan).

Koppling till Chalmers Lindholmen och Göteborgs universitet
Det har framhållits från många håll attkopplingen mellan civilingenjörsutbildningen och den treårigaingenjörsutbildningen vid Chalmers Lindholmen börförbättras. Om utbildningarna vore bättre anpassade tillvarandra skulle antalet avhopp sannolikt kunna reduceras. Hur denna samordning ska arrangeras i mer detalj fallerutanför ramen för detta uppdrag. Detta bör diskuteras isamband med den mer detaljerade genomgång av de olikautbildningsområdena som denna utredning rekommenderar.

Som framhållits är samarbetet med ChalmersLindholmen av speciell vikt då det gäller fort- ochvidareutbildning. För att möta det stora behov som av allt attdöma kommer att uppstå bör även ett samarbete organiserasmed andra högskolor i Väst-Sverige. En formell strukturför sådant samarbete existerar redan, och det ärangeläget att samarbetsorganisationen utnyttjas för attfrämja detta ändamål.

En speciell ställning intar samarbetet med Göteborgsuniversitet. Sedan sextiotalet finns, som redan framhållits iKapitel 3, ett formaliserat samarbete inom grundläggandenaturvetenskap - matematik, fysik och kemi - och sedan ett tiotal årinom miljöområdet. Den uppbyggnad av bioteknisk forskning ochutbildning som nu pågår kräver ett omfattande samarbetemellan de två lärosätena. Detsamma gäller denutbyggnad av IT-verksamheten som har beslutats, inkl. uppbyggnad av dennya IT-högskolan.

Det ökade krav på individualisering av utbildningen, somförväntas komma inom en snar framtid, kommer också attleda till förväntningar på en bättre samordning av utbildningarna vid Chalmers och Göteborgs universitet, speciellt inommatematisk-naturvetenskaplig fakultet. Med exempelvis en treårigutbildning vid GU inom grundläggande matematik/naturvetenskapbör det vara möjligt att fortsätta med encivilingenjörsutbildning inom flera områden utan störretidsförlust. Likaså bör det vara möjligt att eftergenomgånget basblock inom exempelvis fysik/elektro/data ellerkemiteknik fortsätta meduniversitetsutbildning. För att underlätta sådanaövergångar bör man på båda sidor seöver de regler som nu gäller då det gäller atttillgodoräkna sig utbildningsmoment från det andralärosätet.

I detta sammanhang vill utredningen rekommendera att även frågan om införande av teknologie kandidat- ochmagisterexamina tas upp på dagordningen.