Bilaga 4. Inkomna kommentarer

Bilaga 4

Inkomna synpunkter från Chalmersorgan och anställda

De flesta kommentarer som inkommit till utredningen rör den Statusrapport (nr 2) som lades ut på nätet i november 1999. Några kommentarer inkom på den första Statusrapporten i Juni 1999 Statusrapport (nr 1) och vidare har några kommentarer inkommit på modellen från januari 2000, som gavs en mindre spridning. Kommentarerna sammanfattas nedan. Intervjuer med studenterna redovisas separat i Bilaga 5. (Se även Studenternas inlaga i PDF-format).

Tidiga kommentarer

Holger Broman, ED-sektionens dekanus, 1999-06-03, välkomnar utredningen, som han anser i vart fall bör kunna påverka attityder på Chalmers. Anser att Chalmers ska ha linjeorganisation - inte matrisorganisation. Linjestrukturer har en tendens att stelna och det ska motarbetas. För att få dynamisk, gränsöverskridande verksamhet bör centrumbildning användas, av typ MC2. Viktigt att stärka grundutbildningens status genom attitydpåverkan.
V-sektionen, 1999-10-01, anser att varje delorganisation inom Chalmers ska få forma sin egen organisation. Den ska formas genom inre arbete i stället för genom dekret. Man anser att grundutbildning har hög status på V-sektionen och man har inga svårigheter med samarbete över disciplingränser. Man har på V-sektionen delegerat ansvaret för grundutbildning till Vicedekanus, som till sitt stöd har en Grundutbildningskommitté.

Statusrapport 2, November 1999

Bengt Kasemo, F-sektionen, 1999-11-23, anser rapporten väl konservativ. Stöder principen basområde-profilområde och ökad flexibilitet i utbildningen. Anser bioteknik bör vara basområde liksom materialteknik.
Stig-Arne Nordin, F-sektionen, 1999-11-23, anser att grundutbildningen bör göras oberoende av sektionerna och direkt underställas Rektor. Chalmers starka sektioner leder till konservativ styrning som försvårar förnyelse. Utvecklingen under de senaste fem åren har lett till större "inlåsning" av studenterna inom den egna sektionen.
Anders Karlström, K-sektionen, 1999-11-24, finner utredningens idéer intressanta och vill se mer diskussion om dessa sektionsvis. Vill se mer koppling till de tvärvetenskapliga stiftelseprogrammen och kompetenscentra.
Peter Apell, F-sektionen, 1999-11-25, anser framställningen i stora stycken intressant. Modellen ger möjlighet att behålla det goda och utveckla det som behöver förnyas. Positiv till separation av beställar-utförar-rollerna. Vill ha bredare bioteknikutbildning med mindre koppling till kemi.
Charbel Tengroth, F-sektionen, 1999-12-01, vill se Materialvetenskap/fysik som profilområde.
Dennis Nobelius, I-sektionen, 1999-12-01, anser att I-programmet dels ska kunna läsas som profilområde, baserat på basutbildning inom andra områden, dels som en hel integrerad utbildning. I-utbildningen har idag mycket högt söktryck, och många sökande skulle gå förlorade om utbildningen enbart ges somprofilutbildning.
M-sektionen, 99-12-02, framhåller att man idag svarar idag för två interdisciplinära utbildningar, TD och Z, vilket visar att sådana kan hanteras inom nuvarande organisation. Man vill ha ett gemensamt basblock för alla utbildningar. Man anser att färre ingångar får negativa konsekvenser för rekryteringen. Speciellt angelägen är man att I- och TD-programmen kan sökas direkt. Man anser terminologin "basområden" och "profilområden" förvirrande". För att öka flexibiliteten vill man minska antalet varianter av baskurser i matematik, statistik etc. Man anser inte att studerande från A eller V har tillräckliga baskunskaper för att följa utbildningen inom TD och inte heller att studerande från K kan följa utbildningen inom Z. Man stöder tanken på Miljö som profilområde. Man anser att utredningen har en för snäv syn på IT som profil enbart på E-, D-, F- programmen. Även programmen M, I och TD bör kunna ha denna profil.
M-sektionen gör följande sammanfattning:
Matematik 16 p Matematisk statistik 4 p, Numerisk analys 4 p, Industriell ekonomi 4 p, Styr- och reglerteknik , Mekanik 3 p, Totalt 35 p
Kursernas förläggning i tiden kan variera. Genom att ha gemensamma kurser underlättas överflyttning mellan olika linjer.
Till detta kan skulle kunna komma ytterligare av följande kurser
Programmeringsteknik 3 p, Fysik 3 p, Digital- och datorteknik 4 p, Miljöteknik 3 p
Totalt 13 p
- Chalmers utbildningar — linjer — kan inte påtagligt skilja sig från andra konkurrerande högskolor.
- Det är svårare att marknadsföra en avslutning än en egen linje. Det finns en mycket stor risk att förslaget resulterar i en försvagad rekrytering till Chalmers, och med särskilt negativa konsekvenser vad gäller rekrytering av kvinnliga studerande.
- Förslaget innebär en "sammanklumpning" av stora teknikområden såsom M och ED med idag 270 resp 300 antagningsplatser. Samtidigt delas dagens F-linje (90 st) på två basområden Fysik och Matematik-Data.
- M-sektionen har idag flexibilitet i utbildningen. Av budget för 1999 för M- och Z-linjerna går nästan 1/3 till institutioner utanför M.
M-sektionens utbildningsutbud visar att det inom ramen för dagens system går dels att skapa interdisciplinära program, dels att man kan få en profil inom industriell ekonomi utan att ha valt det programmet från början
Bengt Lennartsson, ED-sektionen, vicedekanus for Z-programmet, 1999-12-03, påpekar att Z-programmet kommer att ha en inriktning mot Mekatronik fr o m 00/01. Är positiv till en koppling av Z-programmet mot de kemiska inriktningarna Nanokemi och Kombinatorisk kemi men vill även inkludera Processreglering.
Jan Bröchner, I-sektionen, 1999-12-03, anser att Chalmers lagt för stort personligt ansvar på dekanerna vilket kan leda till "ansvarsflykt" hos övriga lärare. Tycker att flera basområden är föråldrade och föga attraktiva.
Krister Holmberg, K-sektionen, 1999-12-05, anser att förslaget innebär en god avvägning mellan kontinuitet och förnyelse. Vill ha mer inslag av humaniora och av elementär skrivning.
Douglas McQueen, I-sektionen, 1999-12-09, stöder den föreslagna omorganisationen och anser att den borde ha gjorts långt tidigare. Vill se ett gemensamt basblock för alla utbildningar. Vill vidare att men ser mer på utländska högskolor.
Bengt Jacobsson, M-sektionen, 1999-12-18, anser att ett basblock om två år är för kort för att kunna motsvara en internationell Bachelor of Science.
Holger Broman, Dekanus ED-sektionen, 1999-12-20, tycker att utbildningarna även fortsättningsvis bör vara kopplade till sektionerna. Anser förslaget med basområden olämpligt men profilområden attraktivt.
Björn von Sydow, Vicedekanus D-utbildningen, 1999-12-22, anser att tanken med profilområden som spänner över flera program förefaller att har flera fördelar och som man bör arbeta vidare med. Profilområdet IT behöver klarläggas och utredas tillsamman med D- och E-programmen. Tveksam till om fysik/matematik hör till detta komplex.
Christian Högfors, M-sektionen, 1999-12-29, anser att sektionerna kan vara både beställare och producent. Anser att de föreslagna basområdena i verkligheten är etablerade teknikområden.
Anders Thölén, F-sektionen, 2000-01-03, finner rapporten intressant med bas- och profilområden. Anser att Materialteknik bör vara ett profilområde.
Sören Lindgren, V-sektionen, 2000-01-05, finner utredningen intressant och hoppas på en fortsättning som även omfattar Lindholmen. Föreslår att utbildningen organiseras i ett i huvudsak obligatoriskt basutbud samt en resterande, friare del, väsentligen enligt utredningens förslag.
K-sektionen, 2000-01-05, anser att "ökad flexibilitet och förnyelse" inte är något problem för K-sektionen. Man har på sektionen ett betydande läraransvar. Man betonar att Bioteknik bör vara ett basområde. För utbildningen Kemiteknik med fysik framhåller man att delat ansvar (med fysik) inte fungerat. Man vill bredda programmet mot såväl processteknik som materialvetenskap.
Helene Bergsten, Miljösektionen, 2000-01-13, anser att många av utredningens mål stämmer överens med SEARCH-programmets. Anser att Miljöteknik bör bytas ut mot miljövetenskap.
Thomas Hjertberg, Dekanus K-sektionen, 2000-01-14, framhåller att sektionen fortfarande anser att en separation mellan sektioner och linjer inte är önskvärd. Man medger att flexibiliteten skulle kunna vara bättre och att man arbetar med detta. Hjertberg betonar för egen del att en pedagogisk förändring kräver stora insatser från lärare/forskare. Vilken status grundutbildningen får bestäms inte av organisationen utan av inställningen av personerna i organisationen. Här spelar ledningen stor roll. En fristående utbildningsorganisation riskerar att minska engagemanget hos lärare/forskare.
Tore Vänngård, prefekt Bioteknikinst., 2000-01-14, betonar vikten av att Bioteknik blir ett separat basområde med koppling till såväl kemi som fysik, matematik och IT/data.
Erik Olsson, E-sektionen, 2000-01-16, anser utredningen intressant och bör kunna ligga till grund för vidare förfining. Profilområdena bör kunna göra utbildningarna mer attraktiva och mer transparenta för teknologerna. Föreslår profilområdet Energi- och Miljöteknik.
Greg Morrison, Lars Bergdahl, Inst f Vatten, Miljö, Transport, V-sektionen, 2000-01-19, anser det bra att frigöra utbildningsorganisationen från sektionsstrukturen. Tillstyrker även uppdelningen av utbildningen i basområde och profilområde. Man är orolig för det låga söktrycket till V-utbildningen och det minskande antalet utbildningsplatser. Man föreslår två nya inriktningar: Bygg- och anläggningsteknik samt Samhällets miljöteknik.
Jan Möller, Vicedekanus I-sektionen, 2000-01-19, argumenterar för att I-programmet dels ska kunna läsas som profilområde, baserat på basutbildning inom andra områden, dels som en hel integrerad utbildning. I-utbildningen har idag mycket högt söktryck, och många sökande skulle gå förlorade om utbildningen enbart ges som profilutbildning.

Organisationsförslag, Januari 2000

V-sektionen, 2000-01-23, anser det omöjligt för A- och V-utbildningarna att arbeta från samma bas. V-utbildningen leds idag av vicedekanus samt en grundutbildningskommitté, Studenten kan idag göra successiva val och övergå till andra utbildningar. Sektionen har idag omfattande interdisciplinärt samarbete.Grundutbildningen har på V-sektionen hög status. Förslaget innebär ingen fördel på dessa punkter. Att utbildningsdekanerna rapporterar direkt till Rektor anser man leder till oklar beslutsstruktur och en klar försämring. Sammanfattningsvis anser man att utredningen sysslat med fel saker och att "det bästa vore att låta förslaget somna in i tysthet".
Holger Broman, Dekanus ED-sektionen och Thomas Hjertberg, Dekanus K-sektionen, har i ett gemensamt brev med Gunnar Gustafsson instämt i kritiken från V-sektionen. Man anser förslaget vara utomordentligt dåligt, och frågar
- Vad har föranlett utredningen och hur påverkar den?
- Vi saknar en analys av vad en civilingenjör är och var grundutbildningen skall åstadkomma
- Vi saknar analysen av problemen i dagens utbildningar och var de förekommer
- Hur har hänsyn tagits till remissyttrandena?
- Vi saknar argumentation och realism i förslaget
Douglas McQueen, I-sektionen, 2000-01-27, anser det nya förslaget ännu bättre än de tidigare. Fördelen med att gruppera flera linjer tillsammans bör kunna öka kvaliteten och minska överutbudet av valfria kurser.
Philip Brenner. Dekanus MD-sektionen, 2000-02-17, stöder huvudideen i förslaget - att slå ihop utbildningarna i ansvarsblock (program fortfarande kvar) och ge dem en separat ansvarssällning. Som en konsekvens bör sektionerna slås ihop på motsvarande sätt med vicerektorer som ansvarar för resp område. Ger i viss mening (beroende på kraften i delegationen) en extra nivå men bör ändock ge större flexibilitet än dagens system.
M-sektionen, 2000-02-22, framhåller att sektionens ansvarsområde i huvudsak motsvarar ett av de utbildningsområden som skisserats. Man stöder tanken att skapa en gemensam bas för sektionens tre linjer med separata profilstrimmor (och separata intag). Man påpekar att förslaget måste studeras vidare och att detta för M-sektionens del kan göras inom det existerande systemet. Man anser att den föreslagna ledningsstrukturen innebär ytterligare en nivå.